det kändes som om vi kände varandra..

..sen förstod jag att du bara var som alla andra, och det var dom jag kände.

..och nej. jag vill inte ha dig, vad du än tror. Vad än mitt fylle jag yrar om, så vet verkligheten att nej.  Jag vill inte ha du och jag.
For sure!


..och faktiskt, det är inte jag, det är du.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0