Och?

Och plötsligt slår det mig, det finns inga fula människor bara fula tankar om andra människor.
Och utstrålning, självklart utstrålning.
Och jag blir så ledsen att inte alla förstår att skönhet kommer innifrån, på riktigt.
Och att det som i mina ögon mätt inte är det vackraste inte är rätt, för i dina ögon är hon det vackraste som finns.
Och kärleken, den vackra kärleken, tänk vad den gör med oss människor egentligen.
Och vad ont den gör oss också, kärleken. Den självdestruktiva kärleken.
Och den andra kärleken, den vackra kärleken, tänk vad den lyfter oss, högt högt upp.
Och vad vi gör för varandra.
Och vad vi borde göra för oss själva.

Och om jag kunde skulle jag också berätta för dig att du duger som du är. Men det hjälper inte, så jag säger inget. För du måste älska dig själv först. Så jag väntar.
Och jag hoppas. På dig.
Och om det gick att rädda någon av kärlek, då skulle jag rädda dig.
Och om det gick att älska någon tills denne älskade sig själv, då skulle jag älska dig.
Och om det gick att älska någon tills allt är bra igen, då skulle jag älska dig.
Och om jag kunde älska dig vacker, rik och lycklig, då skulle jag älska dig.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0