minemale

Jag har en PF helg, dvs pojkvänsfritt och jag har valt det åtminstonde till hälften själv. Allternativet var att åka till Dalarna, vilket jag valde att avstå.
Det känns rätt gött faktiskt, intalar jag mig ialla fall. Peppar mig själv till hundra och nu tror jag att jag ska få till en riktig mysig kväll med mig själv, på riktigt.

Jag har nämligen laddat upp med mysfaktorsaker:
När jag slutade jobbet gick jag till granne, också kännt som östermalmshallen* och köpte stans godaste (dyraste?) sushi, jag passade också på att strosa runt där inne och titta på alla godsaker. Ostar, färskt bröd, grönsaker, kött, fisk, krabba, klor, vin, folk. Och jag älskar det, lukten, känslan och mysfaktorn är precis rätt.
Efter mitt sushiinköp tog jag tuben hem till Liljeholmen, en resa på sisådär 13 minuter minsan! In på Coop för att handla lite, min tanke var att överraska mig själv så jag köpte ny yoghurtsort (eller okej, jag tog fel!) men ialla fall nytt frukostbröd och absolut inte en påse godis. Istället köpte jag ingredienserna för min vuxenblandning jag lärde mig på Lidingö: Russin, jordnötter och nonstop. Hur gott som hellst.
Och ja. Ni hör ju själva, kan min kväll bli annat än bra?
Hur som, efter handladet tog jag mig hem och slirade om sen tog jag mig en behövlig och skön promenad runt trekanten. Hösten bet mig i kinderna och jag var faktiskt rätt ful eftersom jag inte hittade mina träningsbyxor (som för övrigt är från 2002 och antagligen slängda) istället fick jag krypa ner i ett par tights, knästrumpor och en tröja, toppa med min bajsbruna vindjacka och sätta pricken över i-t med en bandana. Kanon. Tur att ingen såg mig. Eller ialla fall inte någon jag kännde!**
Skönt var det ialla fall att få lufta sig lite och strax ska jag ta mig en dusch, raka mina ben för min egen skull och så småningom krypa ner i soffan med min sushi, och jag tror faktiskt att jag ska titta på Idol. Inte för att jag vill, utan bara för att jag kan.

Nu ska jag bara ägna mig åt mig själv och vila upp mig.
Tack gode gud att det är fredag, påriktigt. Jag är helt slut!!

* Här händer kanske det finaste jag sett, en mamma med en rätt så nyfödd baby kommer in i östermalmshallen tillsammans med sin stolte man. Deras saluhandlare med även vän kommer fram för att kika på nytillskottet, gullar lite med rösten och berättar hur söööööt bäbisen är. Mamman ler och ser nöjd ut, dock trött, hon har ju trotts allt precis fött ett barn. Pappan däremot håller på att spricka av stolthet och jag ser att han inte riktigt vet var han ska göra av sig själv och sin stolthet, han ser ömt på sitt barn och på sin fru, sen händer det. Han böjer sig fram och pussar frun på kinden och ler ett sånt där hemligt du-och-jag leende.
Och jag visste att det skulle komma.
och det var det finaste jag sett!

** Borde man inte vara mer rädd för de människor man inte känner, jag menar, vad ska dom få för intryck av mig sådär?? Man är ju så dum ibland!