Massproducerad
jag känner mig verkligen inte som öppen varm och vacker. jag undrar hur jag vill vara. Egentligen.
Kvinna söker:
Snäll - men inte mesig. Snygg - men inte fåfäng. Kännslig - men inte blödig. Glad - men inte oseriös. Rik - men inte snobb. Kramgo - men inte plåster. Trevlig - men inte översocial. Målmedveten - men inte ospontan. Bestämd - men inte omöjlig. Lyhörd - men inte vek. Åsiktstagare - men inte insnöad. Chanstagande -men inte galen. Intresserad - men inte Toffel. Tuff - men inte idiot. Spontan - men inte oberäknerlig. Rolig - men inte se allt som ett skämt. Mannlig - men inte mansgris. Ärlig - men inte elak.
Och jag vill att du ska ägna tid åt mig, utan att du tappa kontakten med dina vänner. Och jag vill att du ska ha dina egna intressen och bejaka dom, utan att glömma mig. Och jag vill inte att du tar mig för givet, men jag vill ändå att du vet var du har mig. Och jag vill att du ska vara med mig utan att kväva mig. Och jag vill att vi har kul ihop samtidigt som vi också kan vara allvarliga. Jag vill att du ska kunna prata med mig, lyssna och förstå mig, men jag vill också att du kan vara tyst i mitt sällskap. Och jag vill att vi stöttar varandra och inte kväver oss. Jag vill att vi gör saker ihop utan att vi missar att göra saker isär.
Jag vill att du kan vara dig själv precis som du är tillsammans med mig.
Jag vill att du tycker om mig precis som jag är och inte försöker förändra mig.
men framförallt vill jag att du är lycklig med mig.
och
att du gör mig lycklig.
Finns du? det är dig jag söker.
Vackrast är du när du Ler!
Jag borde verkligen sova, varför är jag så dum så jag inte släcker och sover?
Hon känner efter om det här är att vara fri Om det här är ett liv med någon mening i Det är ingen som tjatar längre Det är ingen här som ber henne stiga upp Hon går och plockar och hittar sina gamla brev Lite konstigt att läsa om gamla planer när hon vet hur det blev Det är ingen som skriver längre Det är ingenting här som är värt att skriva upp Ändå känns det som om hela världen sjunger Har du kommit nånstans Har du sumpat din sista chans Är du framme nu Har du valt en väg att gå och ett mål att sikta på och är det verkligen du? Är det verkligen du? Det fanns stunder när hon visste hur det skulle va Men det är som om hon glömt vad som var så bra Hon har för länge sen tappat lusten Har för länge sedan glömt vad som var värt nånting Hon minns bara stunder i periferin Hon minns dagar när dom sopade undan krossat porslin Det är ingen som bråkar längre Det är ingen här som börjar gräla om ingenting Ändå känns det som om hela världen sjunger: Har du kommit nånstans Har du sumpat din sista chans Är du framme nu Har du valt en väg att gå och ett mål att sikta på och är det verkligen du? Är det verkligen du? Hon känner efter om livet kan va lite mer Det är grått som om ett moln träffat hennes kvarter Det är ingen som pratar längre Det är såna dagar som vänder allt upp och ner Det är såna dagar som hela världen sjunger: : Har du kommit nånstans Har du sumpat din sista chans Är du framme nu Har du valt en väg att gå och ett mål att sikta på och är det verkligen du? Är det verkligen du? (L.W Söndag 13.3.99)
Jag undrar varför vi alla har så olika mål i livet, varför vissa nöjer sig med mindre när andra kämpar för mer?
Idag är det fredag.
Han och hon, Tre månader, Han - Otrogen.
Han och hon, Tre år, Han - Otrogen.
Jag undrar när det gör som ondast att bli sviken, när man är sådär ruskit jävla nykär, eller när man delar allt?
Vissa borde inte ha kuk, det märker väl jag!
Söndag 26/8
Våran resa börjar nu. Jag och Johanna gjorde grekland. En veckas charter på Rhodos, Här är historien om två idioter på en Ö:
Resan började egentligen redan på lördag natt. Klockan tolv rullade nämligen bilen ut från gården i Styrsjöbo och vidare mot arlanda och grekland. Pappa körde, kvinnan satt bredvid, Jag och Johanna njöt i baksätet över att snart var det semestertime!
Moton spann bra och ur högtalarna strömade musiken, "vaken med p3 och p4." En idé växer fram, idé blir handling, handlig blir verklighet. klockan 02.04 visste alla som lyssnade att "Vi sitter i en bil påväg mot arlanda och vidare mot rhodos, vi vill kicka igång semestern redan här med Rhianna och låten Umbrella, So Long /Maja och Johanna". Livsnjutarnerven pulserade och kännslan av att vi ägde var i högsta grad levande."
Rhodos, Här kommer vi!

Planet var ett jätteplan och vi satt brevid varnadra med utsikt över vingen. Bredvid oss satt också en kille, försökte vara ball visade sig vara mes och skulle flyga för första gången i sitt liv. Grattis snubbe, bli social!
I gången mittemot, en tjej får nån attack och får lov att ligga på sätet, plötsligt får hon syrgas och dom ropar efter läkare i högtalarna, det var lite läskigt, men va fan. Hon kom till grekland hon också! annars så gick Flygningen bra och efter viss förvirring hittade vi både vårt bagage och vår buss. Värmen, atmosfören semesterkännslan, allt va på topp.



Vårt hotell var det första stoppet, i dörren möter oss en kvinna som tar våra pass och ger oss en nyckel. Hotellet visade sig vara paradiset. Det ägdes av kanske greklands sötaste systrapar och var nybyggt och frächt. Vi bodde högst upp, hade spis, badrum och bakong, men det bästa av allt. Ett loft. Första dagen gick åt till att bara njuta av poolen, bacardi breezer, grekland, havet, vänligheten och god mat.
Vi visste redan nu, detta skulle bli nått i hästväg!

Måndag 27/8
Välkommsmöte på ett café klockan tio. Puckorna försöker slå våra klocka huvuden ihop och tittar på kartan och går åt fel håll. Tack och bock, vi kom i lagom tid för att höra avslutningsapplåderna, men kunde iaf anmäla oss till 2 utflycker vi ville göra. Den första redan Idag!
Förmiddagen flöt fint och när eftermiddag kom var det dags för utflykt nr 1. Vi blev hämtade med buss och sen körde vi iväg över Rhodos för att få uppleva den första stadsrundturen i hela mitt liv.
Guiden var en kvinna från Rhodos som pratade skandinaviska, d.v.s hon hade lärt sig svenska och danska och var så duktig att hon hade klockrena guidningar numera. Totalbra!

Vi färdades runt i en buss med AC och bara njöt. Besökte en gammal kyrka, jag vågade mig till och med upp i korset och ut på "armen" 18 meter upp i luften. Ballt sa Benny!



Efter kyrkan köpte vi glass, tyvärr fick man inte äta glass på bussen så det var ju bara att slänga efter två tuggor, pengar i sjön, tack Rhodos! Iaf, bussen snirklade sig vidare till Rhodos stad, först till gamla ruiner, nån estrad med perfekt eko. skitballt var det faktist. Där fanns också den första olympiska arenan, och där dog min kamera. Men, det var bara att bita ihop och hänga på, vidare skulle vi, och destinationen var Old Town, RhodEs. Där vet jag inte vad hon jiddrade om, för nu var det så varmt att jag bara tänkte på hur vi skulle hinna bada innan vi skulle vidare till nästa stopp - Vinprovningen! Svaret kom som ett brev på posten, 30 minuters fri effektiv tid. Jag och Johanna gjorde som vi brukar, handlar först och tänker sen. Vi kastade oss i vattnet och fick gå med blöta badkläder på resten av resam, tack kalas hjärna!



Man skulle kunna tro att dagen var till ända här, men så var inte fallet. Resans höjdpunkt var kvar. Vinprovningen.
Vi höll god min och smakade på deras egna vita vin, röda vin, moserande vin, rosé vin, konjak och tillslut, den sedvanliga lilla Ozon. Synd att inget föll oss i smaken och att bussen blev rikgit livad när vi åkte hem!





Kvällen kom och vi tänkte ta oss en bit mat i Ixia och sen krypa till K, utmattade efter dagens bravader. Men så blev det givetvis inte. Vi åt gott på en fin resturang, och råkade såklart beställa in mer alkohol än sig bör en lugn afton. Självklart vaknar partynerven och rätt som det är sitter vi i Taxi påväg mot Rhodos stad och det påstådda Nattlivet!
Tack och bock, glada flickor svänger stjärt till Liveband, en av oss blir för full och kvällen tar slut. Hemma lockade sängen och vi somnade alldeles försent för att vara utvilade och frächa till morgondagens tidiga heldags aktivitet... Tack ozo!


Tisdag 28/8
Smarta som vi är vaknar vi upp, den ena mer bakis än den andra och inser att bussen går om en kvart. Jaha, det var bara att sätta igång det. Allting känndes så typiskt oss, tänka sist och handla först. Vi vet hur vi blir, men ändå ska här festas! Tyvärr var jag den enda som fick sätta igång, Kvinnan J såg man inte mycket av, riktigt blek i kanterna om jag säger så! Men, har man betalt 60 Euro för att åka på en sånhär utflyckt, ja då är det bara att ta sig i klaveret och stiga upp. Sagt och gjort, tillslut satt vi på Bussen. Johanna gjorde allt för att inte spy och jag somnade visst och missade halva susningen med en guidad tur. Nämligen den delen att se och höra! Efteråt kände jag mig snuvad på konfektyr!



Bussen rullade iaf iväg med den duktiga guiden idag igen, fösta stoppet "sju källor". Nått med vatten, naturen, ja, nått sånt. Det hela börjar med en liten skogspromenad i sammlad trupp. Johanna och jag går näst sist, då hon plötsligt väser "Åksjuk - Spy". Sen vart det alldeles tyst.. Jag inser allvaret i situationen och försöker låta paret bakom passera, allt för deras egen skull. Men nej, när Johanna får ur sig sin kastspya med tuch av Apelsin står dom och glor, och är nästan beredda att föreviga situationen i fotoalbum. Idiotiska danskar!
Efter det lilla missödet blev johanna som ny, ett tag. Vi tog oss fram till gruppen igen och hörde de sista meingarna och blev sen medvetna om att det var dags för Grottan, - det man var där för.
Grottan var nån slags vattentunnel, 150 (påstådda) meter lång, vadandes i iskallt vatten i en kolsvart trång tunnel. Big deal tänkte vi, och hängde med in!
När vi gått några meter inser vi att vi inte ser ett jota. Jag har aldrig upplaft sånt mörker! Grupen vandrade på, och jag blev livrädd och tog myrsteg - vilket resulterade i att jag ledde andra halvan av gruppen sakta men säkert framåt. Efter ungefär hundra års vandrande kom vi fram till ett ljus, men ack! falskt alarm! Det va en vinglig stege som kunde ha tagit dig upp ur marken, men det var inte tänkt så, så vi gick vidare. In i mörket igen, och nu kännde vi att detta var inte roligt längre, bara fruktansvärt obehagligt. Men kämpe som man är, tillslut kom vi ut! Älskade sol, jag ska aldrig mer gå under jorden! Sen var det bara att sätta sig och vänta, Idiot 1 och 2 (vi) hade inga pengar med oss, så när de andra satt och fika tittade vi på fåglar, och suckade, och väntade och Johanna gick tillbaka till tillstånd B. Tillslut rullade bussen och jag kunde sova vidare. Tyvärr missade jag greklands högsta berg, någa vackra vita byar och annat viktigt längs vägen till Lindos!
Men sen var jag vaken. I Lindos - den vita staden, var det verkligen varmt, och vitt. Så varmt och vitt att vi beslöt oss för att äta när de andra åkte till nån löjlig ruin. Sen entrade vi en av Lindos stränder och bara njöt tills bussen tog oss hem igen, nöjda efter en dag på en strand i Lindos. typ 100 Euro fattigare, men en handuk rikare!
Den kvällen sa vi inte mycket. Åt på en resturang i Ixias och fick gratisdrinkar. För trötta för att hurra. Sleep Tight!





Onsdag 29/8
Utmattade efter två dagars utflyktande tillbringade vi hela dagen på stranden, i solen, glassande. När vi kom hem fick vi resans största överraskning. "med hänsyn till våra regler, ni ska flytta."

När kvällen närmade sig drog vi på oss våra klänningar och drog en fördrink på balkongen innan det var dags för festen med G. Den stora Grek-festen. The Geek show!
Nervösa som fan tog vi ett bord för fyra och bad en stilla bön att ingen skulle sätta sig vid oss. Turen var på våran sida och vi fick ha vår parmiddag ifred. Det var updukat till fest, grillen hade vart varm hela dagen och vi hade sniffat os hela eftermiddagen. Allt för att vara hungriga små grisar till den stora Buffen! Glups och snabb som jag är råkade jag hamna först i kön och var den som fick premiärsmaka på godsakerna. Muma!

När maten njutits kom dom, dansarna alltså. De riktiga grekiska dansarna. En tjock grekisk karl och en späd grekkvinna, utklädda i nån slags folkdress! Succén var ett faktum och alla jublade. Tills det var dags för Jimmi och Maria att göra entre, d.v.s Publiken. Ja, det var ju bara att ställa upp för laget. Upp på golvet bara. Barfota och jävliga som vi var stod vi där och kännde oss bra fåniga i början, men sen tog det fart och plötsligt dansade vi grekiska danser som aldrig förr! Att de dolde sig två danstalanger i mig och Johanna hade nog ingen kunnat ana, men när sista dansen kom, körde vi solo.




Synd att han älskade oss. Det var fruktansvärt roligt och tjockmannen visade sig vara en riktig jävla humorman som stojade till det rejält. Dessutom var alla aspackade, såklart. Men, allt gott har ett slut, och när maten var slut, dansen slut och ölen slut stupade vi i säng och drömde om grekiska uppträdanden natten lång. . .

Torsdag 30/8
Vaknar upp och städar ur det sista ur vårt fina rum och skrattade åt gårdagens grek-chock! Dags att dra vidare på nya äventyr... Efter att ha blivit blåsta på taxiresan och upptäckt att vårt nya hotell är snäppet under bra antastade vi stranden. "Jag vill vara på hotellet så lite som möjligt, hellst aldrig, går det?!" Det gick inte, så vi fick lov att vara där litegrann.. Men vi hade ju alla fall balkong och "hall".. Vi trodde det skulle hjälpa. Men utsikt över bakgården och lukt av piss gjorde inte moodet bättre. Men vi stod ut. vi Var iaf förflyttade till rhodos stad!



Dagen flötpå på stranden och när det blev kväll upptäckte iv resturangen Helena och tog för andra gången på resan oss an bargatan, Mera framgångsrikt denna gång dock!
Vi hittade till Grabbarna Grus och shot-racet var ett faktum. Lika så populariteten, vem kan motstå två bönor i klänning lixom, hahaha!
När vi kännde oss tillräckligt aspackade stövlade vi iväg med våra nya bekantskaper Kalle och Aria, (eller va det Phytagora?) Till trevåningsklubben Colorado. (för Johanna känd som Colombia!) Där svängde vi höfter och stjärt till både liveband och R´n´B. Lovely, Synd att alla älskar oss! När vi alla svettats sönder var det dags för efterfest. Sprit, Öl, balkong, Säng. Kvällen var tillända.




Fredag 31/8
Eller: "hur kunde det bli såhär".
Vi vaknar upp på helt fel hotell, på helt fel gata och åt helvett konstigt långt krokigt borta! Men vad gör man inte för festen? När vi inser att det är dags att gå, kan Johanna inte stå. Kvinnan har drabbats av Bakis och vi får lov att hänga kvar ett bra tag till. jiddra med Kalle och Aria och har det, visst stunder både skoj och mysigt. Men galenskap varar inte för evigt och när jag fått på johanna skorna börjar vi den långa, varma vandringen hemmåt. Vi hade ingen aning om vart vi va eller hur vi skulle hitta hem, så vi bara gick... Tillslut såg vi havet och beslöt att ta vattenvägen hem. Vi lyckades. Dessutom klarade sig Johanna Miss Bakis herself utan att spy, Bra gjort! Efter att jag fått en liten tillsägning á johannas vägnar av hotellet så stöp vi i säng och råkade sova till fem. Då gjorde vi ett tappert försök att vara sivilicerade och gick och badade. Insåg att vi inte var helt hundra, tog en dusch och försökte oss ut i verkligheten. Vi hamnade på en resturang och beställde in lite öl och en "trerätters", men Johanna tappa greppet om livet och vi gick hem och sov istället. Kännde inte att vi slösat bort en dag, utan såg det som kurering av våra rödfläckade kroppar!

Lördag 1/9
Vaknar upp efter ännu en svettig natt på vårat snåla hotelrum utan AC. Humöret var dock på Topp och vi begav oss raskt ner till sranden, fullt omedvetna om att detta skulle bli resans sjukaste dag!
Väl där letar vi upp våra favoritstolar och betalar 7 euro för att få hänga där. Sjukt skönt! Upptäcker att johanna har blod i näsan. Jävlar vad det ska blodas i Grekland tänkte vi, Jag näsblod, hon näsblod, jag mens, hon mens, jag kliar sönder sår och blöder, hon kliar sönder sår och blöder. A bloody holiday!
Lunchen blev den sedvanliga baguetten och vatten, sen lite glass på det, och hundra dopp i det stora vågande blå!
Allteftersom dagen går blir vi mer och mer partysugna, och bestämmer att förfest på balkongen, det ska vi ha.
sagt och gjort, efter en dusch, besök på super market och en titt i spegeln sitter vi där. party with a walkman on.

Utan TV eller radio får man helt enkelt unerhålla sig själv, Mpa och Ipa spela som bäst, ölen sitter där den ska och humöret stegrar för var minut. SMS från Aria. Halsband funnet, vi ses ikväll. Skönt.
Men innan bargatan skulle besegras så skulle vi utfodras. Vårat superställe Helena blir första stopp. Greksallad och vin. Massvis med vin. Och härifrån blir allt svart. Spårar ur. Blir roligare än på länge.
Det börjar med att Joséef ger en ytterst spännande drinkpinne (man, naken med kuk) till våra grannar vid bordet mitt emot (svenskar, 2 par, medelålders, aspackade) kameror tas fram och det ska fotas.. -> Conection för fan. Vi har lika kamera som dom och jag utbrister "typiskt svenskt" och alla skrattar. En väldigt överförfriskad kvinna flyttar över till vårat bord, det visar sig att dom kommer från Smedjebacken och tycker att vi är såååå roliga. Hennes man flyttar efter, och det tråkiga paret går hem. Vi andra beställer in mer vin, öl, Whisky och chattrar mer och mer. Dom älskar oss, Vi älskar oss, Servitörerna älskar oss. Åter igen, Maja och johanna - synd att alla älsar oss!
När vi befinner oss på topp så har joseéf mixtrat lite med drinkpinnarna och kommer med en Jättekuk till Johanna. Stämmninen eggas, och alla dör av skratt. Då trollar han fram sitt ess, mannen med handkuk.

Festen blir total och vi känner att vi måste rusa vidare innan det spårar ur totalt. Dessutom håller ju gamlingarna på att både decka och spy. Ansvarstagande som vi är säger vi tack och bock (och tydligen kindpussas) och går!
Natten var ung i en galen feststad och vi ger oss in på bargatan, Hittar Aria och Kalle men blir besvikna, varken halsband eller roliga. Dessutom kommer Aria med dom sjukaste grejerna och Johanna blir sur och går hem.
Jag upptäcker till mitt förtret detta och ilar iväg genom natten för att hämta tillbaka henne.
Men skadan är redan gjord. Hon har lagt sig och när jag kommer in på rummet vänder hon ryggen till och säger inte ett ord. Jag blir skitsur och gå ut igen. Tillbaka till festen. Ensam svensk tiger på baragata. Arg, upprörd och för stolt för att gå hem för tidigt, vandrar runt och söker kontakt, allt för att oroa johanna. Inte kul, hem igen.
samtidigt surar Johanna vidare, men inser att om jag kommer tillbaka borde hon inte var där. Jävla jag skulle minsan få.. Hon går ner till stranden och sätter sig i melankolin och tycker synd om sig själv. ingen hitt. Hon går hem men jag är fortfarande inte tillbaka. Hon sätter sig på balkongen och börjar titta på korten på oss för att hitta tillbaka till mig, och inse att vår vänskap var mer än så (haha!)
Då kommer jag hem. Ser Johannas ben ute på balkongen men låtsas som ingenting. Kryper ner i dubbelsängen och vänder ryggen till. (jävla stolthet!) Som tur var kom Johanna skuttandes tillbaka och vi skrattade åt våra patetiska sagor. Dessutom visade det ju sig att johanna surade över fel saker och att jag egentligen inte alls var sur..! På Med partydressen och ut igen. Hittade till Rhodos Toxic och dansade några järva danser innan vi beslöt oss för att gå matvägen hem.
Sagt och gjort, efter en god pizzaslise och (!) en kebab släntrade vi hem igen och kom, för ovanlighetens skull, hem ihop. Godnatt!

Söndag 2/9
Jag och Johanna vaknar upp svettiga som as och kan inte somna om, trots sen hemkomst, trots trötta ögon. Trotts en lite bakfylla. Att ställa klockan på elva kändes plötsligt väldigt överdrivet.
Johanna skuttar upp, pigg men icke glad. Idag är nämligen Hemgång. Dödsdag.
Jag skuttar inte, ligger inte. Jag är så gott som död. Mumie.
Det var bara att ta sig i kragen och sätta sig på balkongen och hugga in på den sista frukosten.
Vemod. Men mitt i allt det sorliga så sker den sedvanliga bajs-attacken.. Denna gång min tur att förorena toaletten. Stackars städerskor, vårt rum och i synerhet toaletten var mer lik en grisstia vid det här laget!
(skyll er själva greker, bygg ordentliga avlopp där man kan slänga papper och framförallt SPOLA!)
Efter några klunkar yogurth och en huvudverkstablett ringde telefonen, ingen vågade svara. Tillslut tvingade jag johanna att lyfta luren och säga "hello". Det var receptionen, rädda att vi skulle sova över check-ut tiden.
Det gjorde vi uppenbarligen inte, för halv tolv slängde vi in nyckeln och gick till stranden. Sista dagen i solen hade börjat på allvar nu. Så även mina svimmattacker. Johanna var livrädd att jag skulle kolappsa och bad mig "svimma diskret, jag hjälper dig lugnt och förikigt, paniken tar vi sen när du inte vaknar". Tack!
Efter några timmars svettande ser vi till vår fasa att dom är på stranden. Vi gömmer oss. Badar i samma hav. ser inte varandra. Tillslut ger vi upp och går ut på stan istället. jag kommer på att jag inte har några kläder med mig utan får lov att gå runt totaly naked under min klänning, det var ju en upplevelse. haha!
Staden är alldeles död, för det är ju söndag, men tillslut hittar vi en bankomat och ett fik, coca cola för 5.80 euro. Som hittat, snåljävlar!
Dag blir kväll och solen ska gå ner, vi tar oss tillbaka till stranden (i ärlighetens namn mer för att vi inte vågade gå till hotellet!) och njuter av solnedgången. Klas Ågren kommer och vi inser att han får vi nog ta med oss hem.
Ialla fall, middag ska vi ha, och med tanke på gårdagens totala urspårning är vi inte helt säkra på att vi vågar gå tillbaka till vårt stammiställe som vi lovat. Men va fan. sista kvällen. Vi gick dit!
Servitörerna blev mycket glada att se oss igen, vi diskuterade gårdagens festande och konstaterade att mannen hållt igång flera timmar längre än oss, halv nio hade han stupat. Grattis!
Under middagen kommer blecka minnen från gårdagen tillbaka, shit! Kindpussar, känns det bekant?
Vi inser att vi måste ha grek-kysst servitörerna innan vi gick igår, och skrattade ihjäl. Mitt under skrattanfallet kommer plötsligt en kvinna in, gående på riktiga "rudolf andersson kryckor", vilket slutar med att jag och johanna ligger på golvet i skrattkramper. Tack världen!
När vi ätit upp och ska gå ska det göras precis som kvällen innan. Kindpussas! synd att jag och johanna inte kan reglerna utan satte pussarna lite här och var och nästan på mun. haha!
Sen kom bussen och vi åkte hem. Bajs!


God Morgon Sverige, det blev en fin första dag hemma

Men det tröstar inte oss. Kallt och jävlig är det i Norden!
Måndag 3/9
Ja, då var trippen avslutat. Jag och Johanna är hemma igen efter en underbar vecka i vackra Grekland, Underbara Rhodos. Idag har vi bara rest. Tolv timmars resande, vi blev hämtade från hotellet igår klockan nio. Sen har vi väntat, flygit, väntat, åkt tåg, väntat, åkt tåg igen och tillslut hamnade vi i GUPPEN och börnade hem till Obygen, Djura. Det känns inte alls bra och jag kan inte sova. Måste plugga.
Ska luncha med Johanna senare. Jag längtar.
Kom liv kom liv!
Bilder från trippen kommer inom kort, både här, men framför allt Här:
http://johannanilssson.bilddagboken.se/
Hej då Rhodos!

Min gamle Fabel!
Det känns ju fantastiskt att det jag skriver läses av Fabel:n på andra sidan atlanten. Men nej, för att svara korekt. Nej det är jag inte. Så mycket har inte hänt sen du åkte. Här har väl egentligen inte mycket hänt. Jag har samma vikt, samma form, samma humör. Mer mens men mindre kläder, för vi har fint väder! Jag har börjat skolan och försöker komma in i någon slags rutin. Har hört av mig till mina gamla dagis jobb och hoppas bli hårt arbetande igen. Dom ringde idag, jag sa nej, jag måste tänka på skolan i första hand. Framförallt föresten, så har jag ju flyttat hem. Källaren är sig lik kan jag meddela, med en extra säng bara, min nya. Som du vet. Lars Winnerbäck har släppt en singel som jag tycker om, en duett med Miss Li. Annars har jag hittat tillbaka till biblioteket och lånar både filmer och skivor som jag avverkar på löpande band. Som fjorton. Men läslusten har jag tappat, jag får ingen ro. Och sena vanor har jag skaffat mig också, sover varken på natten eller dagen. Det resulterar ju i att jag ser mindre pigg ut och känner mig som om en asfaltsplog kör runt i min hjärna. Martina haags bio går upp nu, jag hade fel, hon spelar visst huvudrollen i filmen. Ibland är jag en idiot. Men vi spar filmen till dig. Sanningen är att det ska faras till Grekland, 2000 för en resa. Vi kunde inte motstå. Du är utomlands, Vi med. Snart. Vi blir alla hemma samtidigt. Ett nytt favoritte har jag fått, jordgubb och grädde tror jag det var. Fikade på lille siljan idag, många idioter och mer kända ansikten. Gott kaffe. Indian och jag pratar om att ta en tur på Inlines ihop, men vi får se. När vi kom hem från stan hade Emma haft röj här hemma, 40 vänner på en kräftskiva. barskåpet tömt, alla ölen uppduckna. En inknullad säng. Men jag är inte den som är långrandig, som sig bör. Annars börjar luggen växa nå så för jävligt och du ska få klippa den när du kommer hem. Jag klippte upp min sparöl nu i veckan, växlade in mynten. 580 kronor i enkronor, femmor och tior och några ören. Men annars är sig allt likadant. Inget nytt under solen, som jag brukar säga. För vad har egentligen förändrats sen vi var små, att vi kan gunga högre?
Godnatt Älskade!
Tillägnad min bäste vän och vapendragare, Kvinnan som ger i torra och våta omständigheter, hon som är Fabel.
Perfekt - Är det inte mer jag ska behöva ta?
jobbstress, socialstress, tvättstress, familjestress, fantasistress, fettstress, framtidsstress, bohemmastress, pengastress, problemstress, hjärnstress, feststress, solstress, resstress, upplevelsestress, finnstress, tidsstress, livsstress.
Är det inte mer jag ska behöva bära på just nu?
Lovely.
om kärlek.
Är du kär så blir du glad när du ser personen du är kär i. Du kan inte hjälpa det men mungiporna åker automatiskt upp i 180 grader och du känner dig skitfånig att du inte kan stänga käften för att just han är i rummet. Är du kär i någon längtar du tills nästa gång ni ska ses, är det tisdag längtar du tills det blir helg och du får vara med din kärlek. Är det söndag önskar du att söndagen aldrig tar slut. Är du ihop pressenterar du gärna din kärlek. Man skäms inte över han man är kär i, inte påriktigt. Du vill alltid vara nära. Är man kär gör man allt för att kärleken ska må bra. Ibland gör det ont i dig för att du tycker så mycket om honom. Du är beredd att offra för kärlekens skull. Ni har bra sex. Det pirrar i kroppen. Ligga och bara titta på varanndra kan vara det bästa du och din kärlek gör. Är du kär blir du kanske patetisk, skriver dikter, ritar bilder, bjuder ut dig själv på ett estetiskt sätt. Gör saker till din kärlek. För din kärlek. Med din kärlek. Ont gör det att vara kär. Så in i helvette ont. Men skönt. Fint. Så in i helvette fint.
Min pappa varnade mig för dej.
Men jag antar att jag skulle slippa vara den som stod med trasiga kanter nu.
När allt är fult och kalt och kallt
Du är alltid värd så mycket mer.
Alltid.
Alla dessa As In My Life

Vän Sökes:
Vapenfixerad Vädur söker skarpsint skytt!
Jag, en hetrosexuell, äventyrslysten student i mina bästa år.
Du, mannen som kan ge mig spänning i tillvaron men samtidigt får mig att slappna av och släppa loss.
Rök, barn och bilfri. Hör av dig till "Tös i Dalarna".
Bifoga gärna foto.
Låter detta intressant, hör av dig till mig, jag skickar dig vidare. Lätt det bästa du lär göra.