Volontären

Hej alla och valkommen till min forvirrade varld.

Vi har packat ihop oss och lamna det trygga hostelet for att starta vart projekt, och bara att ta sig hit var ett projekt i sig. Vi gick som vanligt upp sex pa morgonen, det ar min nya mat och sovklockatid, sangen vid 21 och upp vid 06. spannande!
Hur som, efter frukost lastade vi in volontarer, ledare och hur manga vakskor som hellst i minubussen och forsokte sen stanga bakdorrarna men se det gick inte! Men det ar inte direkt nagot hinder har utan istallet band de fast dorrarna med lite snoren sa att vi kunde fara sen! Vi akte i kanske tva timmar innan vi var framme vid forsta stoppet, dar skulle Niklas av, han var den forsta av oss att komma till sitt projekt och han blev verkligen varmt valkommen av sitt hem, som ar ett barnhem dar han bade ska jobba och bo. Just dar och da blev man bade lugn, eftersom de tog sa val emot honom men ocksa radd eftersom det var lite utav verkligheten som kom ikapp.

Det var sahar det var alltsa??!!

Vi puttrade vidare och slappte av folk lite var stans med langa mellanrum, kanns verkligen inte som vi bor nara nagon! Nanstanns i mitten var det min, Jossan och Viktorias tur. Det hade borjat regna och det var lerigt pa vagarna och plotsligt ringer Tinah nagon och later arg och sa lagger hon pa och ringer samma igen och skriker lite till och dar stannade vi. Vi skamtade lite om att de som skulle bo har skulle fa byta for hosfamily har andrat sig, hahaha, och sa var det just var tur att ga ut. Dock hade ingen andrat sig, dom var bara  inte pa plats nar vi kom, men det drojde inte lange for ens de kom en man och en kvinna och tre sma barn i en lite minibuss och hoppade av framfor oss. Kvinnan, numer kand som Madamme, kom fram och var saaa glad och snall och mannen halsade ocksa glatt och pekade vart barnhemmet lag, de var namligen forestandarna pa hemmet! Allt kandes glatt och vi fick folja med dem ner till hemmet och lamna saker och barnen direkt, en liten tjej kom till Viktoria och ville bli buren och jag fick en liten kille i famnen direkt! Nar vi kom ner kikade vi oss runt lite och barnhemmet ligger verkligen of road sa att saga, lite i skogen typ och de har inget rinnande vatten eller kok sa de kokar mat ute pa oppen eld. Och i det stora rummet, som barnhemmet bestar mest utav finns det inget. Ingenting! Forutom en lite babis som har vattenskalle som ligger i en babystol, jamt. Det ar hemskt att skriva men hon kanns nastan som inredning, sa lite uppmarksamhet och narhet far hon! Men jag aterkommer till barnhemmet snart och fortsatter nu till vart hem.

For nar vi kikat pa barnhemmet packade vi in madamme och mannen och alla oss och for ner for en liten byvag till vart hus. Nar vi kommer fram star vi pa en gard med tre huvudhus, alla ingang mot varandra och vi ska bo i ett av husen, i ett alldeles eget rum. Vid en forsta anblick sag huset fint ut och den s.k WCn lag i samma langa som vart hus. so fa so good. Det var dock ingen som riktigt steg fram och pressenterade sig som var host family och nan mummla natt om att de var pa jobbet, inga konstigheter tankte vi och vinkade glatt av Tinah och ovriga volontarer som for vidare. Det visade sig ocksa att vi ar de forsta volontarerna har, nansin, sa vissa av barnen i byn (eller de vuxna foresten) har aldrig sett en vit i verkligheten. Forsta den!! Vi baddade vara sangar och la vaskorna pa vaningssangen innan vi blev visade till natt slags sallskapsrum dar det satt tre-fyra kvinnor och tva barn. Vi hejade och sen satt vi bara dar, forsokte prata lite men de var ratt daliga pa engelska och stamningen blev sa smaning om lite mysko, speciellt nar vi blev serverade kex och cola som lunch, sjalva. Vi at lite och beslot oss sen att ga till barnhemmet dar madamme vantade.

Vi kom dit och halsade pa alla vuxna, typ fyra som jobbar dar och sa nagon granne. Och sa hejade vi pa de tre (fyra) barn som inte ar gamla nog for skolan och de enda som ar dar hela dagarna. Det ar tvillingarna Joseph och Josefin 3 och ett halvt ar samt lilltjejen som vi inte kan namnet pa ca 1 och ett halv- tva ar, plus den lilla babyflickan med vattenskalle som jag namde tidigare. De tre barnen som ar uppe och springer ville genast leka med oss och vi satt och lekte lite tills madamme kom fram med tva sopkvastar av ihopbundna torkade kvistar och fragade om vi viste vad det var? naa? sa vi? en kvast sa hon, vet ni va ni gor med den? Sa visade hon hur vi skulle sopa garden. Och det blev var forsta uppgift, att sta i gastande sol och sopa skit som de slanger i skogen som sen regnar ner pa garden, och som nu var vart ansvar. Sa dar stod vi, tre vitingar och sopade sa svetten sprutade medans hela barnhemmets personal kollade pa. Det kandes verkligen fornedrande och vi var bade arga och forvanade. Var det sagar det skulle vara nu? Eller vada, barnen, vi vill ju vara med barnen...
Efter ett tag, lagom tills vi svettats ur oss typ all vatska kom madamme och sa att vi kunde fortsatta imorgon for vi sag sa trotta ut... tack! Vi fick da en rundvandring runt och i barnhemmet. Det vaxer kakao, bananer, apelsiner och sant pa bakgarden, man hamtar vatten en bit bort och maste ga i lera, de finns inget rinnande vatten men val el. Rummet anvands som sovsal till de yngre barnen och de sover pa bastumattor. Det finns ett rum dar de aldre sover ocksa men det ar litet. Sen har de ett personalsovrum och ett forrad dar de har lite ris och ja, jag vet inte. ingenting? Det finns ocksa ett utrymme for deras klader och det ar typ det. Det ar ett stort skul med plattak iaf. Toa finns ute, fast det ar typ dass med sittstol och 10000 myggor. Sa det blir att knipa i atta veckor sa att saga..

Nar vi vandrat klart fick vi lite frukt och plotsligt var kl fyra och vi skulle nu ga och hamta storbarnen i skolan. Dar blev det kaos. Vi ar som sagt de forsta vita och alla ville ha sin bit av kakan, sa det blev manga klappar och kramar och hej och vink och stora leenden! Vi fick aven har en rundvandring och skaka hand med rektorn innan vi gick tillbaka till barnhemmet. Nu var har 25 barn, vilket ar alla foraldralosa som bor har och alla ville snacka och vara nara och de ville lara oss nan klappramsa och plotsligt hade jag lart dem sam makadam - om nagon kanner igen den klappleken? Det var iaf valdigt populart och alla ville vara med, sen bytte vi lek och jag och jossan sjong istallet bro bro breja och lekte den med alla barn istallet! Ocksa uppskattat. Efter en liten stund (svart med tiden har, ibland tror man klockan ar sent nar det bara gatt nan minut och ibland kanns det som klockan star still fast att det har rullat nagra timmar) sa var det dags for dusch och mat for barnen. Volontarernas uppgift var att dela ut mat och duka, man far inte sa bra eller noga forklaringar sa vi slevade ut bara och plotsligt sager MR att det ska va olika mycket i olika skalar, hur de nu trodde vi skulle fatta det?

Nar barnen satt sig till bords ber de bordsbon och hugger sen in pa deras jatteportioner, for de ater verkligen mycket, iaf kolhydrater, det ar en stor skal ris och nagon gryta till. Inte sa mycket protein. Nar barnen at fick aven vi var kvallsmat och det borjade bli morkt och vi volontarer var nu helt slut. Vi ville bara hem, men de skulle saklart lagas och fixas sa vi fick snallt sitta och vanta. Sen fick vi var mat och kastade i oss den for att sen, vad vi trodde ga sjalva genom okand by i morkret. Som tur ar tanker inte afrikaner sa och en granne hade kommit till barnhemmet for att hamta hem oss.

Nar vi kom till var lilla oas sa var familjerna ute och vi snackade lite med barnen, fick hjalp med att fixa flakt och myggnat och en liten granntjej hoppade upp i mitt kna och somnade. Hon hade dessutom foljt sin pappa in i vart rum nar han hjalpte oss med myggnaten och fatt en liten nalle. Det var val kanske lite som att lagga socker i pa en myrstack skulle det visa sig sen, men just da var det inte konstigt tyckte vi. Kvallen var trevlig och ungarna dansade och sjong for oss och vi tog massa kort - det alskar dom! 
Tillslut var vi helt slut och gick och la oss, med blandade kanslor.

Vi visste inte riktigt vad vi skulle forvanta oss av morgondagen, skulle det bli lika pa barnhemmet som idag? Vilka var vara host family? For ingen hade kommit och pressenterat sig sarskillt val? Vi hade blivit tillsagda att ge gavor forsta dagen och har lag vi nu utan en enda pressent utdelad. Det kandes inte alls bra och forvirringen var stor!

Vad har vi gett oss in pa egentlgen?? 
och nan stanns dar somnade vi....