minemale

Jag försöker, jag försöker verkligen. Men det är som om jag inte lyssnar, som om jag inte ser, som om jag inte fattar alls. Jag gör allt, men inget hjälper. Jag sitter fast och vet inte hur jag ska nå mig. Jag vet inte vad jag ska säga för att jag ska förstå. Jag vet inte vad jag ska göra för att se mig. Lite lätt vilse, och nu har mina händer börjat tappa huden också. Tack för fredag imorgon, eller nej. Det betyder inget. Vad trodde jag? En fri helg - knappasat. Fredag är bara en dag närmare utbrändheten. Men hurra. Sovmorgon till Sju. Otroligt.