Jag lever med råge!

Jag vill alltid bo eget. Bakar bröd, ser nån film som bara jag vill se, lagar bra nyttig mat. Går i säng när jag är trött, stiger upp när jag måste. Träffar folk. Latjar runt. Jobbar. Handlar. Bor.
Det känns bra och sjukt  vettigt. Äntligen kan jag släppa fram mig själv igen och slipper dela mig i micro och bli galen.

 Solen är framme och ler mot oss dårar som trotts allt står och ler tillbaka med vår stora käft!


Tack mig själv igen. För att jag och endast jag stod ut igen. Hela vägen. Mot slutet. och börjar om igen.

sluta aldrig spela

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0