Jag är framme!
Äntligen här! Efter ett heldygn på resande fot har jag kommit hit. Eller ja, jag kom igår natt. Vi startade resan fem på morgonen svensk tid, och kom hem till mitt nya hem fem på morgonen svensk tid. Bra kört.
Flygningen gick bra fram till tullen i philadelphia, jag blev grillad som en kyckling och fick till och med lov att berätta hur mycket pengar jag har på mitt konto, men efter frågeleken blev jag insläppt, ett smile från vakten och ett "welcome to America" gjorde min dag, verkligen.
Tyvärr visade det sig efter att jag och Linnea äntligen hittat nästa gate att vårat plan var inställt, pga tornadovarning, vädret var tydligen helkass och planet kunde inte landa. Så vi fick lov att vänta tre extra timmar för att sen få ta sista planet vidare till Atlanta. Vid den tidpunkten var jag så trött att jag såg ut som en nerknarkad idiot. Illa! Dessutom somnade jag på planet och vaknade inte förens det var dags att landa - i ett åskmoln. Jag var livrädd men det gick hur bra som hellst, det var lite svajigt bara för att det blåste så mycket, annars ingen fara!
USA är grymt. Allt är galet stort och det är sån skillnad mot hemma. Jag är lite rädd.
Familjen här känns iaf sjukt vettig, jag trivs redan kanon! Mitt rum är über och skitmysigt, rymmligt och nyfixat, lika så badrummer och egentligen hela huset. Det är sjukt stort och rymmer massa plats för lek. Vilket jag ägnat dagen åt. Min första arbetsdag som SuperNanny i Familjen H. Jag är nöjd.
Nu är klockan kvart över tio och mina ögon går i kors. jag kryper till K nu och ska drömma om dig.
God Natt.
Föresten, min mobil funkar inte, så den som vill ha kontakt får skriva ett mail så skickar jag mitt amerikanska mob.nr.
Utan svensk telefon i tio månader, kan bli skoj att läsa dom gamla smsen när jag kommer hem. Hurra!
