så nära, men ändå så långt borta!

Avresedatumet är egentligen satt den 13e augusti. Sjukt nära. Men. Och jag hatar detta men. Det krånglas på ambasaden. Varken jag eller familjen vet vad problemet är, men sist jag pratade med pappa Johan sa han att avresan troligtvis INTE blir av på onsdag. Och jag som är så laddad. Jag som är så klar. Jag längtar och känner mig redo.
Igår hade jag avskedsfest för mina vänner. Mycket trevligt och jag är helnöjd. En kväll att ta med i minnet.
Jag vill bege mig, nu!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0