Direktrapport
Igår glömde jag berätta om en lite lustig insident. Eller lustig, mer skrämmande faktiskt.
Jag kom till gymmet som vanligt på morgonen och går upp för trappen för att börja träna, jag hinner inte mer än sätta foten på golvet förens det börjar blinka och ett larm tjuter. Ett brandalarm. Och folk rör inte en min. Istället skruvas volymen på ipodarna upp och folk tittar besvärat ner i backen. Själv stelnar jag till. Är det alarm, påriktigt?
Men eftersom ingen fick panik fick inte heller jag det, istället smög jag mig fram till ett löpband och spelade med i ignoreOrkestern. Tills en träningsledare längre fram ber alla att gå ut. Ett lemmeltåg av svettlökar går ner för trappen och där möts vi av beskedet att vi kan gå upp igen - övningen är avslutad.
Helt värdelös.
Hade det varit på riktigt hade vi alla varit förkolnade nu. Halva gymmet stannade dessutom kvar däruppe medans några av oss gick, dom hade verkligen brunnit upp. Tack gode gud att det inte hände i verkligheten, och låt oss hoppas att action-nivån skulle va lite högre än igår. Igår skrattade vi till och med.
Idag är det Fredag hela veckan och jag ska strax åka för en sushidate med P och B, sen ska jag försöka hämta ut stortjejerna ur deras strickta skola, sist pappa J var där tänkte dom först inte släppa iväg dom, eftersom J inte var uppskriven på nån löjlig liten lapp. Som om en trettonåring inte skulle känna igen sin egen pappa?
Ikväll är det sen luciatåg i en kyrka nere i Down Town. Rycktet säger att det kommer bli jättefint och att det väntas mycket folk. Nästan trehundra. Åh, helgat vare lucia.
Lovely.
Imorgon ska jag ha kalas, om jag får önska mat ska jag be om spagetti och köttfärsås tror jag, och glasstårta såklart!
Nu kickar jag igång arbetsdagen påriktigt. Tjaoo!
