Jag har legat på latsidan, på snesidan och på baksida.
OJ! Det är redan onsdag och vad har hänt?! Jag har knappt skrivit en rad sen jag blev 21 och jag undrar varför. Är jag för gammal, för lat, eller har jag bara tappat intresset?
Nej.
Jag har läst, (TACK JOSSAN) kämpat för att hålla ögonen öppna, skrotat runt, städat, fixat de sista julklapparna och bara låtit bli. Japp. Det finns massa dåliga ursäkter.
Men jag försöker hålla mig till sanningen:
Jag har varit för trött och för uppe i det blå. Men nu är jag tillbaka med om inte full kraft, så ialla fall med kraft så nära full man kan komma.
Jag kan börja med att summera min födelsedag:
På morgonen kommer familjen in med paket och teckningar som barnen ritat. Dom kommer och sjunger för full hals
"happy birthday to you, you live on a zoo, you look like a monkey and you smell like one too!". Jag dog av skratt.
Sen öppnade jag paketet som var gigantiskt. Däri låg det papper, och mer papper och sen hittade jag The Thing. En kamera. En riktigt bra kamera. Dom är för underbara. När chocken lagt sig kom jag mig för att tacka. Söta fina familj!!
Sen pratade jag med både mamma, Emma och pappa. Min riktiga familj, det stack lite i mig någonstanns långt inne!!
Sen var det kalasdags. Hanna kom med sina barn och mamma och vi slängde upp lite pyssel och lekte lite med barnen. Sen var det korv kalas, och tillslut kom höjdpunkten - glasstårtan! Man tackar.
Efter kalaset styrde vi alla ner till IKEA. (innan vi åkte plundrade jag postlådan, ett paket från Mamma och Emma ((TACK!!)) och ett paket från Jossan! Jag öppnade i bilen och blev lite ledsen även fast att det var bara glada paket!) Barnen skulle lussa där och självklart ställer jag och Hanna upp som godtrogen publik, lik de supernannys vi är!! Gratis glögg var det också, fina fisken!
Sen var det dags för den riktiga festen. Hanna och jag har bokat rum på ett hotell och vi hittar hotellet som gick i "utomlandsstuk" och gör oss i ordning för kvällen. Tanken var att vi skulle upp i the view, men där var det privatfest så det blev hardrock café istället. Några goda, lagliga drinkar senare tog vi taxin till vårt Ophera. Kön var lång och vimmlade av tomtar och elfar. Tydligen var det någon slags julmaskerad och det hade inte riktigt gått in hos oss men det gjorde inget. Istället gled vi förbi kön lite snyggt och vips var vi hetast på dansgolvet. och där stannade vi i timmar, tills våra fötter blödde och öronen tjöt oroveckande länge. Då gick vi hem och beställde en pizza till rummet och hade den perfekta avslutningen på en härligt rolig födelsedag. Nu är jag myndig igen och det känns TOP NOCH!
Söndagen var dock inte lika rofylld. För det första ringer Hannas mamma och väcker oss redan kvart över nio, och sen går det ju inte att somna om. Sen har jag fått betongkeps och är allmänt astrött. Dessutom vet jag att ett julbord väntar mig på kvällen och det enda jag kände var bara nej. Inte julmat på det här också. Gott, javisst, men inte i det tillståndet. Julmat är heligt, det ska njutas. Inte plågas i med huvudverk och stöd för armarna så man orkar lyffta gaffeln. Typ.
Men det var inget att göra åt och snart var vi påväg hem, vi svängde först förbi mallet och köpte en pressent till Janne som fyller år på Torsdag, så var det fixat. Sen kom vi äntligen hem. Mitt hus var öde och jag kopplade av lite, men sen kom stormen. ungar, griniga föräldrar och högljuda människor stormade in. Jag var så trevlig jag bara kunde och strax satt jag med Rogga i öronen, M och W framför mig och en locktång i min hand. Jag skulle göra tjejerna julfina och lyckades ganska bra!
Sen kom det. Den svenska julfesten. Lagomt mycket folk men alldelles för tråkiga och högljuda för min smak. Åldringar och småbarnsfamiljer. Trösten var ju Hanna, som vanligt!
Men det var väl trevligt, vi fick julmat och efterrätt och sen var det ringdans. och jag må säga att ringdansen var väl kvällens höjdpunkt. Efter det kom tomten. En amerikansk snusktomte. Alla barn skulle sitta i knät, gärna deras mammor också och tiden bara rann iväg. Själv höll jag på att somna på golvet, och tillslut kunde vi åka!
Jag körde familjen hem stabilt genom natten och sen stupade jag i säng. Direkt.
Sen blev det måndag och en ny dag med nya tag. Jag vaknade och kännde mig varken som en ny människa eller en nyponros. Snarare tvärt om. Dessutom var jag tvungen att gå upp tidigt. Ja jag vet att det är min "nya grej" men just den här måndagen var det inte vad jag behövde. Dessutom hade B feber så hon blev hemma från skolan. Jag däremot kunde åka och träna min boxning och sen komma hem i lugn och ro, dusch och sen ta över vaktandet av B. P åkte nämnligen till doktorn och förhoppningsvis ska hon bli av med sin hosta nu när hon fått ny medicin.
Jag och B hade en mysig måndag. Vi såg massa film (ja, jag somnade!) läste lite böcker och sen lekte vi hund och bäbis. B's favoritlek. Sen kom P hem och jag tog bilen och åkte och hämtade stortjejerna. Eftermiddagen flöt på, M var till tandläkaren och jag lagade mellis. När dagen var slut var jag också slut, men inte kunde jag sova tidigt, nej nej. Lite strykning också och massa annat kraffs innan jag kunde lägga mig. Då var klockan alldelles för mycket. Det enda positiva var att Rogga också var vaken, vilket fick mig att somna rätt nöjd ändå.
Tisdagen ringde klockan vid sju, och jag kände mig som en överkörd padda. Brutalt trött och jag fattar inte vart det kommer ifrån. Kan det vara det att jag "aldrig är ledig"? Jullov kommer sitta på sin plats. Även om jullov heter semester när man jobbar och även om mina lediga semesterdagar i jul åppgår till 6 st, varav jag är 4 i NY och 2 här i ATL. Skönt men kort, är det inte så man brukar säga?!
Iallafall så var det bara att gå upp. P skulle ta barnen till skolan och sen gå på yoga. Själv skulle jag va med B. Vi mös, åt frukost och såg på film (ja, jag somnade idag också!!) Sen lekte vi att vi bodde i en koja och grillade korv. (hennes andra favoritlek) Tillslut kom P hem och erbjöd mig att åka och träna. Själv hade jag erbjudit mig sängen, men valde träningen. Åkte till gymmet och körde ur mig totalt. Ett brutalt benpass med extra kondition. Svettrekord, tyngdrekord och uthållighetsrekord. En bra dag.
Sen åkte jag hem och blev stoppad på vägen av Mamma A, (hannas mamma) hon hade varit och köpt korv och julskinka till jul åt oss. Det var ju bara att åka hem och packa om frysen. Sen ringde jag Emma och grattade på artonårsdagen!!!
Under samtalet kom M hem, dom har prov hela dagen, eller ja, halva dagen, sen får dom gå hem vid tolv och ladda för nästa dags test. Galet seriöst för en grupp trettonåringar.
Med M kom också hennes bästa vän (som verkligen är nära sin flytt nu. På söndag åker dom till minseota.)
Dom var självklart hungriga och vi beslöt oss för att gå ut och äta lunch. Chilis heter stället och dom har rätt god mat. Alla beställer vad dom vill ha och när vi får in maten så äter jag upp min. M upp nästan hela sin och hennes kompis Ei äter två mustuggor och sen är hon färdig. Och jag blev så förbannad. Tjejen är assmal, liten tråkig mus. Men snälla människa ÄT. Jag avskyr när folk inte äter, människor utan aptit är tråkiga. Folk borde anstränga sig mer, speciellt när dom blir bjudna på resturang tycker jag att man kan väl anstränga sig åtminstonde lite lite. Men nej. Här skämms vi inte för att vi inte anstränger oss inte. Suck. Jag fick svälja ilskan, titta åt ett annat håll och vara så god att betala. (tråkmåns!!)
Sen åkte vi hem och mötte B och P som varit på IKEA. M och P åkte strax till tandläkaren och jag och B blev hund och bäbis igen. Vi lekte hela eftermiddagen. Oj va hon tycker om mig. Och jag henne, såklart!
Kvällen kom och jag var klar för idag. Då var det en snabb skypedate med Rogga, innan det var dags för en IRL date med Hanna och Janne. Janne som numer blivit frisk och asrolig. Bra på engenlska också. Vi åkte till Buckan och jag kunde nytja mitt pressentkort. Perfekt. Jag har en del gratis latte att håva in. Lovely.
Vi satt och snackade och skrattade en stund innan vi åkte hem och jag gjorde kväller. En snabb msngodnattstund med Rogga innan jag äntligen kom i säng i den tidiga timme jag behövde!!
Redan halv tio la jag mig och läste. Pittstim heter boken, inspirerad av Fittstim och fruktansvärt bra. Handlar om hur det är att vara kille. Man. Feminist. Ja allt jag är intresserad av, och ur ett nytt perspektiv dessutom. Tack tack Jossan igen. Verkligen ett kap. Två dar tog det mig. Nu är det över och jag undrar vem jag ska skicka den till, sprida den vidare till, jag har mina ideér och jag tror det kommer bli succe!
nåväl. En timmes intensivt läsande sen ändrade jag larmet till kvart över sju och somnade gott med ett falskt invaggande om sovmorgon imorgon...
Jag sov gott och vaknade utvilad idag. Och idag har varit en väldigt bra dag. B är friks. Det har varit 17 grader varmt ute men ingen sol, jag slog nya svettrekord på gymmet och sen har det bara flytit på. Hämtade B i skolan och efter det har vi lekt hela hela dagen. Det lilla stycket var visserligen trött idag, så vi har mest läst pixiböcker. Halva hennes bibliotek faktiskt. Närmare trettio böcker tror jag vi plöjde igenom. Sen ritade vi lite och tittade på bilder på ishotellet. Jag vet inte varför men jag berättade om det häromdagen och lovade att visa bilder, idag kom hon ihåg det och vi kollade, till och med sängar av is, det tyckte hon var häftigt. Så nu har hon börjat en övertalningskampanj om att hon och jag ska åka dit. Mysiga gullunge, om vi bara kunde!
Sen var hela Ei's familj här och åt och röjde några timmar och det var ju ett smärre kaos. Men, efter att vi käkat kinamat åkte dom till hotellet för att inleda de sista lessama dagarna här. Och jag, jag fick sluta efter maten efter att J sagt att jag borde begära semester, han tycker att jag gör sånt bra jobb och jobbar så mycket att jag egentligen gjort min insatts för i år. Jag gillar den mannen!
(han är en lusstikurre dessutom, vid matbordet drog han några skämt som ialla fall jag skulle skrattat åt om det inte var så att ingen annan skrattade. Han småviskar till mig på svenska "fan va rolig jag är, ingen skrattar..." jag ville skratta ännu mer och bet mig hårt i läppen för att det inte skulle bli en explosition)
Men som sagt, sen slutade jag och tog tag i mitt bloggande igen. Ute är det varmt och strax kommer Hanna för att plocka upp mig. Vi ska hitta det ultimata födelsedagskortet till Janne. So long!
Jag har nu startat min privata nedräkning. Idag åkte båda händerna upp. Snart är Rogga här!!!!!
Heeej! hittade först Hanna på resdagboken och sen såg jag din blogg på hennes sida, jag är också i Atlanta som au pair...trodde nästan jag var den enda svenska tjejen här,så jag blev väldans glad när jag hittade er här... maila gärna mig eller adda mig på facebook, linda ciolina andersson. Ta hand om er!