ur en annan synvinkel

(USCH. Julen närmar sig med storsteg, barnen räknar dan före dan före dopparedan. Jag har en ångestklump i magen. Jag är inte julens största fan, men nått är det och jag saknar det nu.
Min familj. Mina vänner.
Jag känner mig riktigt riktigt ensam.
jag vill inte gråta vill inte gråta vill inte gråta. Jag är inte den som gråter.
Jag är stark, jag klarar det här!
Och nej, det är sånthär jag inte skriver för jag vill inte oroa någon där hemma.  jag klarar mig.
Alla vet det!)

I söndags skjutsade jag Hanna till flygplatsen efter ett sista svettigt gemensamt gympass detta år!
Det var lite sorligt att säga hej då till Hanna som nu åkt till New york för att fira jul. jag är grymt avunsjuk kan jag säga. Och detta spär på min ensamhetskännsla. Hanna och jag har blivit Humle och Dumlen, och vem är Dumle utan Humle? Ingen! Men min vän, vet att jag inte missunnar dig. Jag är sjukt glad för din skull!!!
Efter avlämnandet av Hanna, på en kaosflygplats där jag knappt kom ifrån så åkte jag hem till mitt och pratade lite med Emma och sen med Mamma. (SAKNAD!) Efter det ryckte jag in och jobbade lite extra. Js sista kväll hemma innan julafton, dom hade lite att stå i. Så jag förbarmade mig över barnen några timmar. Inge problem alls, vi hade kul. Och när P och J kom hem var M i källaren med sin kompis, W på övervångingen med sin kompis och B och jag lekte för fullt. J och P blir involverade i leken - vi vuxna är broar som bara öppnas om B svarar rätt på en fråga och B är det lilla barnet som går runt runt runt. Tills hon inte orkade mer och då var det Js tur. Jag dog av skratt, killen har humor.
Sen orkade jag inte broa mer, och då gick jag ner till mig och hade en välbehövd skypedate med Johanna. Oj vad jag saknar henne också, samtalen är både bra och "dåliga", jag blir så glad så glad, men också lite ledsen. Sorg och saknad. Men jag försöker sattsa på det positiva. Glad är jag att vi kan höras allt, såklart!!
Efter vår date så kom W till mig och vi bestämmde oss att se en film, och eftersom M hade sleepover med en vän i soffan utanför mitt rum så skulle jag inte kunna sova ialla fall. W och jag ser Bear Brothers, vackert vackert. Att sen W somnar efter halva filmen och jag själv sitter uppe och ser klart är en helt annan sak. Jag njöt, och mös ner brevid W sen, eftersom den oskyldiga filmen slutade med en sleepover. Lovely.

Måndag idag. Ingen skolan. Tre tjejer, En mamma och så Jag. Perfekt.
Jag fick träna, och sen åka hem och "jobba". P tog med sig m och hennes kompis till gymmet, jag lekte med B och W lekte med V. Allt var frid. Jag lagade lite lunch, lekte mer, läste böcker (mummlade i nattmössan) P kom hem och stökade julefrid, jag lekte mer, kokade kola för ett helt kompani och sen åkte P på Pilates och jag lagar middag, leker, leker, leker, ser på spangebob och sen slutar jag för dagen. Nej fel! Det var dags för barnfri tid, jag tar hit Janne och vi ser mama Mia medans jag stryker en rekordstor tvätthög fin och slät.
Jag har det så sjukt bra. Det rullar fint och P och jag drar lasset jämt. Toppen!
Nu är jag dödstrött och önskar mer än någonsinn att du var här. Att mitt liv var en musikal och att natten blir lång.
Om fyra dagar kommer Rogga. Jag kan inte bärga mig.
Men först är det som sagt jul. Jul ska va kul.
Godnatt!

ps. Det gäller att göra det bästa av situationen. Jag vet att jag kommer få en kanonmysig jul, egentligen! ha det där hemma också!!