ur en annan synvinkel

Shit. Det är redan Onsdag imorgon och jag är i chock. Hur kan tiden gå så fort?
Men idag var det Tisdag och jag har kört... hårt?

Började med min vanliga runda, sängbäddning, banan och sen gymmet. Idag var det benträning och det är alltid hårt men skoj. Hanna och Jag hoppar runt som små apor på golvet och pustar och stönar. Hetast i byggnaden, lätt.
Efter träningen åkte jag hem och körde storstädning av källaren. När jag öppnade dörren hemma möts jag av nått högt tjut, P kommer springande mot mig och ser förvirrad ut, vad är det vad är dt vad är det skriker människan och jag blir rädd. Då slutar det låta och P viftar lite med en tidning under brandalarmet och säger att det antagligen var det. Kännde att om det börjar brinna kommer jag nog inte vakna av det där, för visst lät det illa, men inte öronbedövande, fruktansvärt och hemskt. Nog om det och tillbaka till städningen, jag damtorkade (dock inte min dator ser jag, äckligt!) damsög och skurade badrummet. Jag till och med damsög trappan. Kändes mycket skönt och nu skiner heltäckningsmattan igen. Alla mattor utom den i mitt rum som fortfarnade är befläckat av Linneas unge!! (och ja, det stinker fortfarande vin och champange, tror att det till och med börjat jäsa och luktar lite ruttet faktiskt!)
När jag svettats klart med damsugaren, jag har föresten hört att man bränner massa massa kalorier av städning, så hoppade jag in i duschen och fick riktigt brottom iväg. Den lilla trollungen skulle ju hämtas klockan ett och det kan man inte ändra på, så jag fick lägga på ett kol eller två. In på småskolan i sällskap med Hanna och Linnea, vi hämtade alla våra ungar och styrde mot lekparken. En timmes intensivt lekande och sen var och en hem till sitt. Hemma sitter J och P och lägger puzzel och dricker kaffe och äter fingers. Vi gör dom sällskap, jag i kaffe och puzzeldelen och B i fingerdelen. Hon mumsade i sig en årsranson tror jag och själv lyckades jag väl peta ner ca två bitar av puzzlet. Kännde mig som ett pensionerat geni. Sen åkte allihopa, B och J till jumpan och P åkte för att hämta stortjejerna. Jag blev lämnad med gottet och med puzzlet och jag hamnade i nån slags puzzelkoma, bitarna bara rann ner på sina platser och jag var plötsligt puzzelmästare. W kom hem och gjorde mig sällskap och tillsammans petade vi ner de sista bitarna på sina platser och P gav mig stående ovationer. Typ. Dessvärre saknades det en liten bit så puzzet är väl egentligen ofärdig, men det verkar inte bättre än att städdamerna har damsugit upp den. Illa illa, men inte värre än att man kan leva med det.
Sen blev W och jag ensama hemma och jag serverade lite mellanmål och sen spelade vi spel. Malin Bayards hästspel. Fel tjej på fel plats (jag alltså) men jag höll ihop och W och jag hade en trevlig stund. Speciellt när jag satt och nynnade in Bayards sång "do you wana ride, ride my horse.." tusen gånger så att W utan att ens hört orginalet fick låten på hjärnan. Hehe.
Sen kom familjen hem och W försjönk i läxor, P i maten och J och B i wiispelandet. Jag mailade lite sen fixade jag ihop dukning och sallad. TeamWork Works!
Middagen började bra, men spårade sen ur totalt. W äter aldrig upp sin mat, och J tar upp kampen. Ett olidligt gräl utrbryter och jag var nära att säga upp mig på stående fot. J grälar på W, W skriker på J, P säger åt J och B sitter och gråter. Mitt emellan sitter jag och är tyst. Allt är en maktkamp mellan far och dotter. Dom skriker, låser ute varnadra, är oöverrens, byter hatblickar och fula ord. Båda två lika barnsliga och med lika stark vilja. Dom verkligen grälar. Och jag bara är där. Udda kännsla, tillslut fick jag fly in på mitt rum, sen vågade jag inte komma ut på sisådär en timme, dvs inte så länge jag hörde dem slåss som hundar på övervåningen (figurely speaking!) Tillslut slöt dom ialla fall fred lilla familjen H och jag vågade mig ut och säga "tack för idag, jag åker till Hanna."
 Men innan jag stack kom W in, rödögd och trött och kröp upp i min famn och kramades lite, då passade jag på att visa henne mig själv som liten och statist på svts hemsida. Hon tyckte jag var asball. Lite ful dock. Och för en gång skull kan jag hålla med om fulheten, pottfrillan har sett bättre dagar. Faktiskt. (Bröderna lejonhjärta ringde och ville ha tillbaka sin frisyr) Dock fick jag lite Stjärnstatus och det är ju alltid roligt.

Sen åkte jag som sagt till Hannas place. Vi gjorde diverse avbetalningar så nu är vi kvitt, sen firade vi med glass och när Gatu kom var det i stort sett dags för De Desperata Husfruarna från Atlanta att fylla vår television. Planen var dubbelavsnitt, men vi alla var för trötta så det blev bara ett. Sen åkte jag hem för att sova, vilket jag strax ska göra.
Dock är jag fortfarande i lite lätt chocktillstånd. När jag kommer hem ser jag genom dörrfönster hur pappa J kommer släntrande ner för trappen, och när jag kommer in står jag fejs to fejs med honom. Han iklädd endast ett par kalsonger. Ett par vita, urtvättade kalsonger och hade det inte varit för att det var han kunde det ha blivit riktigt pinsamt. Men han skojade bort det som vanligt och situationen var hur lugn som hellst. Men ändå. Jag har precis mött min chef i kalsonger och mötet slutar med ett boktips. (?!!)
Jävligt Odd!

Nu innan jag släcker min lampa ska jag surfa in på youtube och lyssna på min senaste upptäckt. Melissa Horn. Stackars er som missat henne. Själv var det nära att hon passerade mig förbi, men nu har jag snappat upp henne och jag är såld. Otrolig röst. Vackra texter och något för mig. Melankoliskt och vackert, ensamt på nått sätt. Starkt.
Lyssna!

God Natt kära värld. Jag längtar tills imorgon, det ska bli kul att se vad som bjuds på då!