Humle och Dumle har skapats

Det har varit en mycket vacker oktoberdag idag. Sol och ca 25 grader varmt, lite kyliga vindar men klänningsväder, absolut!
Gick igång dagen idag, bokstavligt talat. Hanna och jag åkte en sväng till gymmet och skulle gå på den kära latinodansen, men fröken var sjuk och passet var ersatt med ett steppass, och det vägrade vi.. Så vi valde en långpromenad istället. Utmärkt! Sen bjöd Hanna mig på lunch, pankaka med keso. Det är ju trotts allt Torsdag!

Sen började jag arbeta.
Åkte med Hanna och tvillingarna och mamma A till en lekpark. Hanna och jag satt och gottade oss i solen och var påfyllningshållplats dit ungarna kom om dom ville dricka eller ha snack. A hade kollen i mitten. Solen värmde skönt och efter ett tag glömde vi bort att det blåste.
Hanna och jag spenderar mycket tid ihop. skönt att Hanna är en tjej jag gillar, så att det inte hade varit en nödlösning och en "bara för att kompis". Vi pratade om det i parken idag. Och mamma A sa att vi var som humle och dumle, undra hur länge det har pratats så bakom våra ryggar? Fast det gör inget. Jag är gärna Hannas Humle, eftersom hon proppsade på att vara Dumle. Haha!
Tillslut var det hemgång som gällde. Väl hemma kom pappa J samtidigt som oss, då såg man två som hade längtat efter varandra. B och J fick en stund pappa-dottersmys av mig medans jag fixade med disken!
Sen kom stortjejerna och mamma P hem också. Hela familjen härlig var samlad.
Det vart mellis med kaffe och toast, och läxläsning, bamseläsning och lite bråk. Sen bar det av till gym och badhus. W hade sin klass och B och M ville bada med mig så vi drog iväg. Jag var helt förberedd på ett utomhusdopp men av någon konstig anledning var utepoolen bara öppen för vuxna och alla badvakter var innomhus så vi fick snällt bada inne idag. Men det gick det också. Slöseri på vädret bara tycker jag! Efter en timme var vi färdigbadade och gick och hämtade en genomsvettig W, för första gången sa hon att det skulle bli kul nästa gång och att hon då ska åka dit utan att protestera, det har nämligen blivit lite utav hennes grej annars. Att göra en liten scen alldeles innan vi ska till att åka!
Sen åkte vi hem till dukat bord och avnjöt en middag på altanen medans vi satt och beundrade mexarnas arbete med bakgården. Det kommer bli bra är bara att konstatera, nu saknas bara klätterställningen!
Efter maten gick stortjejerna till grannen, en 27årig blondin med hund som hade bjudit in dom för filmkväll. Vi tycker alla att det är lite komiskt, men det säger vi inte till tjejerna. Dom är ju asnöjda. Och vi med för den delen, det blir så lugnt och skönt i huset nämligen. hahah!
Jag hjälpte till med disken och tog upp det jag funderat på ett tag. Nämligen att jag trivs ju så himla bra och allt känns topp, men vad tycker familjen, egentligen?
Jag frågade mamma P. eller snarare började jag med ett lite utlägg om hur bra jag trivdes med barnen och med dom, och sen kom det naturligt att hon eller ja, familje rättare sagt trivdes med mig också. Att dom tycker att jag sköter mig bra. Att jag är duktig. Känndes så skönt att höra. Nu vet jag att jag gör det goda arbetet jag vill göra!
Och jag säger ju saningen till dom, så varför skulle inte dom säga det till mig?!
Dagen var nu slut och jag gick ner till mitt. Kopplade av, och kopplade upp mig. Och ikväll var det bingo på Msn. Rogga var vaken och äntligen fick vi ta oss ett långsamtal. Den killen får mig att le, mycket viktigt!

Idag ringde jag farmor Anka by the way. Det var kul att överraska henne, men tanten är ju så otroligt döv så jag tror inte att hon hörde ens hälften av vad jag sa tyvärr! Men det hon hörde gjorde henne glad, och det är huvudsaken! Jag har ju inte glömt krutgumman och det ska hon allt veta känner jag!!

Nu är det kväller igen och imorgon är det redan fredag. Vart tar dagarna vägen, har jorden börjat snurra fortare eller har dygnet färre timmar här jämfört mot hemma? Jag har ingen aning men tiden rusar ifrån mig känner jag!
Och påtal om Humle och Dumle. Just ikväll saknar jag mina vänner nått alldeles förfärligt. Nej. det är inte hemlängtan, men ett grymt slag av personlängtan. (detta kan också vara inspirerat av Hanna. såg att hon hade ett kompiskort på sin blogg med. Men är man humle och dumle så är man...)

Godnatt.

 

Kommer ni ihåg när vi fortfarande ägde musiken? Älskade vänner, ni är så långt borta.


Kommentarer
Postat av: Linda

Humle och dumle ha ha ha , va kul!!!

Det är vad jag och Ia kallar oss. Vi kände att vi hörde ihop på något sätt efter att ha varit vänner i 25 år :-)

Kramiz Syster yster

2008-10-03 @ 22:44:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0