ur en annan synvinkel

Äntligen onsdag.
Genomgår jag min livs längsta vecka? Ja, kanske. Det känns så.
Inatt sov jag riktigt kasst och nu är jag dödstrött så jag ska göra detta fort tänkte jag!

Imorse fick jag lite sovmorgon eftersom pappa J var hemma och hjälpte barnen till skolan och sen också B till småskolan. Jag kom upp vid halv nio och stökade runt med disk, tvätt och en banan. P låg och sov efter att ha tagit sig en hutt av sin hostmedicin, hon är rätt klen just nu.
Och B och J lekte hela morgonen så jag skötte mitt så att säga.
Sen åkte jag till gymmet. Slog nytt springrekord 1 miles på 8.48, detta är en förbättring på en minut sen igår. Jag tror att det är viljan som springer åt mig! (dessutom gjorde jag det efter att jag trampat en mile på en springcykel!)
Sen var det dags för styrkepasset, bröst och axlar, och mage såklart. Gick hur bra som hellst. Är inne i ett grymt skönt gymflow!
Imorgon är det dock inget gympass som gäller utan då ska jag skaka höfter igen. !!

Efter träningen åkte jag hem och åt lunch/frukost, havregtynsgröt och, hör och häpnad, Swedich Limpa. Med hushollsost. Hur gott som hellst! Ett frosserikalas där jag tröck i mig två limpskivor av bara farten. Och njöt så totalt!
Att det kan vara så gott med lite limpa!
Efter frossandets minut duschade jag lite innan jag åkte och hämtade trollungen. Raggade upp två snygga nannys på parkeringen och bjöd hem dom + deras barn till mig för fika och lek. Fast dom trodde att det bara var lek, så när jag kommer ut med bullar och saft blev det jubel! Typ.
Solen sken och det var riktigt mysigt höstväder ute! Rikgit njutbart.
När vi sitter där och bara är, så kommer P ut på ballkongen och gormar om POST. Jag har fått ett stort brunt kuvert med sju frimärken på. Som avsändare står Rogga och inuti kuvertet ligger ett brev på tolv sidor.
Som om det inte räckte med sol för idag...
Bäst som jag bläddrar och läser lite här och var i brevet skriker Hanna till och pekar, en stor fågel flyger förbi. Och när jag skriver stor menar jag enorm. Hanna kallade det pellekan, själv kallar jag den monstret.
 (tydligen kom fågeln tillbaka senare när B och J var ute och lekte, dom hade hört nått i skogen och trott att det var en människa som kom gående, istället hade det kutat ut en fågel som smällt upp sina tremetersvingar och flög iväg mitt framför näsan på dom, J kallade den varken pellekan eller monster, bara stor)

När alla kompisar åkt hem kom pappa J hem och packade in B och P i bilen och åkte för att hämta tjejerna, dom skulle nämligen inhandla halloweenkostym idag. Mitt jobb blev att sköta matlagningen.
Jag loggade snabbt in mig på skype och ringde glatt Rogga. Äntligen! Känns som om vi inte pratat med varandra på hur länge som hellst, så idag fick han va med mig i köket medans jag donade där!! Mycket trevligt och vi planerade lite inför New York, han är helsåld på New York Rangers, hockeylaget alltså. Och som den snälla tjej man är så ställer man väl upp och blir bjuden på lite hockey. New York derby dessutom. Jag tror det blir guld!
Sen kom familjen hem till dukat bord och jag hade till och med styrt ihop en god sallad! P och W var hos doktorn och M hos sin vän, så vi åt i omgångar. Först J, B och jag. J är inte så bra på att vara "sträng" och B är inte så bra på att sitta still vid matbordet, men jag är rätt sträng av mig och vågar säga till. Så när B ätit upp lurade jag henne in i badrummet att tvätta händerna, kvar vid bordet sitter J och Jag, åter igen. Och han tittar på mig och säger:

- Du är sträng Maja.
- Jaa, men ibland måste man vara det.
- Och du har bra metoder.
- tack.
- Jag är dålig på att vara sträng och tror att man får bättre barn om man är snäll.
- Men! Man behöver ju inte vara sträng och elak, man kan vara sträng men snäll..
- Ja, det är klart. Men som sagt, jag tycker att du har bra metoder, bra psyklogi, bra balans.
- Tack.

Nu var mina kinder röda och mitt hjärta slog dubbelslag. Jag är bra! Det värmer så mycket att höra att det man gör är bra! Jag gör ju det jag tror på och tror på det jag gör, så det är skönt att man får lite feedback och fina komplimanger!

Efter maten skulle B och J dega med play doo, jag fick inte vara med deklarerade B. Men efter fem minuter sitter jag där ändå, och efter tio minuter går J. B är helnöjd ändå!
Innan J går hinner B också få in mig i en avgrund av skrattanfall. Lillungen blir akut bajsnödig och går in på toa, bara det att hela vägen mellan bordet och toan låter det som hon går på smatterband. Hon fiser högt och ljudligt och vi skrattar lite. Jag skrattade lite mer, och sen kunde jag inte sluta. Men jag kunde ju inte sitta där och skratta högt åt pruttar, så jag försökte skratta ner i bordet och se oberörd ut.  Framgången var lite låg.
Vid det här laget hade W och P kommit hem och huggit in på maten, W är familjens kräs-mage och jag har nästan aldrig hört henne säga att maten var god. Idag frågade hon vem som lagat, jag svarade att det hade jag gjort. Hon tittar upp från sin tallrik och säger att det var gott. Min lycka var total. Positiva känslor virrade runt i kroppen och jag fortsatte skina som en sol! Idag har jag varit duktig är kännslan jag ska somna in med, idag är jag värd det!
Efter avslutat kladdande åkte jag iväg för en tedate med Hanna och Linnea. B  vart lite bitter att jag skulle lämna dom, men sa att okej, du får väl åka och leka lite med dina kompisar då, och vi godnattade och jag for.
Vi valde att dejta på buckan och Hanna är så jäkla rolig med sina uttryck och ord att jag låg i soffan och skrattade mig dubbelvikt. Högt och ärligt. Jag tycker om att skratta. Jag tycker om Hanna och Linnea. Jag tycker om min tillvaro just nu.

När jag kom hem fick jag ett infall och provade min halloweenkostym och kände mig riktigt nöjd faktiskt trotts allt. Jag tror det blir succée. Och har vi tur och allt går som vi planerat så blir det hotellövernattning och eventuellt lite hockey med ungdommen på söndagen. Med brunch och ikea-bilar inräknat (det sistnämda bestämde jag precis nu) 
Men som sagt, det är nästa helg, först ska jag göra något av denna. 
Ska nog barnvakta åtminstonde en kväll, sen ryktas det om en eventuell vinkväll tre nannys emellan. Med mjukisbyxor (dvs jag i jeans) och myskofta. Men den som lever får se vart herrans vägar leder, som jag skulle sagt om jag gick på dom vägarna.

Positiva känslor alltså. Nu bör jag sova gott och klockan är alldeles för mycket för en tröttis som jag.
God natt kära alla! 
Det har varit en rikgit bra dag idag, på alla vis!


        

That's my day, my life, my living.
Lev och Må. Sålänge man har hälsan!