ur en annan synvinkel

Imorse vaknade jag upp helt kallsvettig ur en brutal mardröm. Jag drömde att det var avresedags för mig och bäst som jag höll på att säga hej då till allt och alla började jag bråka med mamma och pappa och "rymde ut på noret." Det är julmarknad och massa folk, plötsligt kommer ett gäng i huvtröja och jag är mitt inne i ett rån. Jag känner igen förövarna och vissa är yngre än jag själv, alla bär K-pist och jag blir hotad till livet, jag smiter, blir jagad och får en k-pist mot huvudet. Jag var så jäklarns rädd när jag vaknade, rädd och förvirrad, ingen bra morgon!
Resten av dagen blev dock succé!
Först var jag med och lämnade B på fyraårsskolan och sen bytte jag bil och racade med Hanna till gymmet, där går vi en timmes provrunda och känner lite på maskinerna innan vi åker och hämtar stortjejerna som hade kortdag idag. Mot Chicken Filet som har nått special till alla skolbarn - 10% av allt du handlar för går till din skola. Alla är som galna och till och med skolbussen körde drive through.
Sen åkte vi hem med alla barnen och mötte B och pappa J som också precis kommit hem. Alla nöjda och glada och jag fick ta paus på obestämmd tid. Lika så Hanna, så vi drog på shoppingtur på vårt lilla Mall femton minuter från hemma. Jag köpte massa fina saker, billigt dessutom!
2 träningslinnen, ett par sandaler, en webcam (på rea, 20$, försäljaren försökte lura på mig en annan mycket dyrare sak eftersom den här tydligen har problem att conecta med Facebook, who care frågade jag och tog min reapryl och gick!) och en Ipod hållare att ha när jag är ute och går. Sen lyxade vi till det och tog en middag på det. Jättetrevligt. För att komma till stället trodde jag att jag kunde en ginväg, men oj oj, när vi hade åkt fel ett antal gånger för att sen få ta hela biten en gång till insåg jag att jag var sämsta Tina Turner ever. När vi kom fram förstod jag dessutom att jag hade tänkt på ett helt annat ställe och egentligen inte hade en aning om vilka vägar jag guidat oss på! Stället var mysigt men lite knäppt. När det kom fram att vi var förstagångsbesökare kom servitrisen och drog igenom principer, regler och menyn - en liten föreläsning på sisådär fem minuter, på söder-amerikansa. Ingen av oss fattade ett ord och trött som jag var kunde jag tillslut inte hålla mig för skratt utan råkade börja gapskratta. Tillslut satt vi alla tre och skrattade, jag tror servitrisen gillade oss. Vi fick till och med hälsa på kocken, eller vem den där snubben nu var!
Sen kom jag hem, lekte lite med B, pratade och kikade lite på Ws läxor och nu ligger jag här, klockan är tio över tio och jag finner inget annat att göra än att läsa lite och sen sova. I nyss skrivande stund ringde Linnea och raporterade från hennes semester i Florida. Dom har det bra, lyxigt med fina hotell, feta middagar och disney land. Tur att avunsjuka aldrig har klätt mig. Hon kommer iaf hem imorgon, och jag har saknat henne lite här, trotts mina nya vänner. Det ska bli kul att sammanföra alla, känns som vi kommer bli en stark grupp om fyra!

Det känns så konstigt att vara här, och få betalt och så för att göra, i mina ögon just nu, ingenting. Jag längtar efter att hockeypappornas träningsCamp ska dra igång och sen deras säsong så att dom blir borta lite mer så att jag får lite mer att göra. Låter ju hemskt, men att få lön för att som igår ta B till Tvillingarna på lek och glass kalas känns inte befogat. Dessutom har jag förmånen att få umgås med Hanna på arbetstid också. Jag vill för första gången i mitt liv jobba lite mer så att jag gör möda för lönen, så att säga! Men, jag vet ju att verkligheten närmar sig och att vi just nu är inne i smekmånad, jag biter ihop och suger på karamellen ett tag till. Det är inte så att jag klagar, egentligen!