det blir till att resa!
1a april idag och jag har ialla fall inte blivit lurad, eller lurats.
Hanna däremot trodde ju att det bodde en aligator i ponden, ungarna försökte inte ens med mig, antar att dom förstod att jag var för inteligent för sånt skräpprat?!
Fick pappasing till nått lur i år må tro, du och nippe brukar väl kunna koka ihop det ena efter det andra, lustikurre!
Dagarna rullar. Som sig bör. Brutalt fort.
Igår fattades ett spontanbeslut som jag egentligen gett upp på. Men så fel man kan ha.
Anders och Sandra och Mange P ska till New york, alla i april, (de två förstnämda ihop) och vem har velat åka dit och mötas upp? Jo jag. Har det verkat som det skulle gå? Nej.
MEN. Revolution i hönshuset, Jag åker den måndag den 20e april och kommer hem igen den 25e.
Lovely.
Sen att jag egentligen inte vet om jag kan bo med Sandra och Anders är ju en annan sak, men jag litar på att jag kan få in en madrass på deras hotellgolv och sen lever vi loppan fem dagar i Äpplet.
Hur som, så längtar jag!
Och på lördag åker jag till Florida med la familia igen, en veckas påskvilandes. Sen kommer Js kompis och dom åker på en mansresa, sen åker som sagt jag, och sen kommer den jobbiga biten. Hanna åker hem.
Redan den sista april far hon, då till Boston för att hälsa på lite, sen kommer hon tillbaka till atl den 3e maj för att flyga tills sverige den 4e. Och jag är glad för hennes skull, det är jag verkligen. Det är kul när det går framåt för andra.
Men jag kommer känna mig så ensam så ensam.
Dock är det då bara ett upplopp kvar för min del, sen är jag hemma igen.
Hemma och gör vad?
Ångesten växer, jag kan inte hålla tillbaka det. Såklart ska det bli kul att träffa familjen, alla vänner, se vad som hänt (eller inte hänt) med leksand, sverige, men alla vet ju att det är som det alltid har varit.
Förutom Rogga-delen i mitt liv, och den är jag glad över.
Såklart längtar jag ihjäl mig efter honom. Såklart att jag vill till honom, se vad det är, vad det blir, hur vi går.
Det är den bästa delen.
Sen är det jobb ångesten, skolångesten, boångesten, pengaångesten, kompisångesten, prestationsångesten.
Men vem orkar ha ångest?
Nej, jag gör som jag alltid gör. Flyttar.
Bajs.
