New York II
Sådär ja. Trött som ett as ligger jag här och det är måndag. Jag är tillbaka i verkligheten men tänkte bjuda på en sammanfattning på veckan som var. Var i det stora äpplet med Ä:
I måndags morse gick jag upp i ottan och tog mig ut på 85an innan hela atlanta skulle till jobbet, klarade mig hyfsat bra och inchekningen flöt fint samt att planet var i tid. Och ärligt hur ofta händer det?
När jag kom fram tog jag mig en gul bil och blåste ner mot time square, det var nämligen där vårt hotell låg. Hotellet som Anders hade ordnat så bra, men tyvärr med den sämst extrasängen på 200-talet skulle det visa sig. Men sånt får man ha överseende när man är en gammal festivalare som jag. Eller?
Hur som, när jag kommer till lobbyn smyger jag omkring lite för att inte väcka uppmärksamhet kring mig och strax kom mina kära vänner Anders och Sandra ner och förde upp mig på rummet. Återföreningsögonblicket var störtskönt. Det var verkligen roligt att träffa någon hemifrån samtidigt som det känndes jättekonstigt, det är inte ofta man har manhattan som lekplats lixom.
Vi chillade och åkte och mötte upp en jobbarkompis till Anders med partner som också var på semeter i äpplet och avnjöt en amerikans burgare innan dom skulle fara till sverige och vi skulle besöka en militärbutik. Sandra fick ett infall av godhet mot militärkärleken och vi tittade i en rätt så seriös butik men gjorde mest narr av deras använda gasmasker och fula armekostymer. Vi var inte särskillt populära skulle jag gissa på, men vad gör det. Vi ska aldrig mer dit. När vi lekt klart med det militära så bestämde vi träff med Magnus Park och hans vän Lucas, som är i N.Y i buisness så att säga. Killarna skriver låtar, jobbar hårt, slösar pengar, living the dream, (A2M som dom själva skulle sagt). Om återseendet på hotellet var kärt så var det här minst lika underbart, Magnus min vän, som jag saknat den gamle räven. Det var verkligen nått som gjorde sig tillkänna när vi omfamnade varandra i en stor björnkram. Sen började urspårandet och jag kan ju säga som så att efter ett regnväder som hette duga, ett antal öl och några insidenter med en jägermeister så snubblade vi alla fem i säng på hotellrummet. Helt klart en bra start på veckan!
Tisdagen började segt och vi var alla lite smått, eh, trötta. Men inget stoppade oss. Trodde vi. Efter en brunch i bryan park var det bara att erkänna att vi behövde lite vila. Dessutom hade grabbarna tappat nyckeln till lyan dom hyr så dom var tvungna att komma tillbaka och våldgästa vårt hotell igen. Och ja, man är ju inte sämre än att man sluter ögonen medans man väntar. Men frammåt eftermiddagen fick vi fart i benen och beslöt oss för att åka ut till Soho och strosa runt i affärer. Mycket trevligt, och på kvällen käkade vi pizza/tacos med grabbarna igen innan vi åkte hem för relativt tidig sänggång.
Onsdagen hade vi bestämmt oss för att ta en turisttur till IKEA, och vi skyller allt på Anders, som arbetar på IKEA i sverige och var nyfiken på IKEA i N.Y. Men det var inte fy skam att åka dit ut med en gratisbåt, käka köttbullar vid ett bord med utsikt på frihetsgudinnan och sen köpa lite svenskt godis innan vi åkte hem och strosade lite på wallstreet och gick in i nån kyrka och åkte till east side och gick ännu mer. På kvällen stod jag för resturangvalet och jag chansade på att ta Sandra och Anders till Olive garden, jag valde dock att inte berätta om hur mina och Hannas senaste besök slutat (magknip) men jag tror att vi klarade oss. Jag märkte inget ialla fall. Skön kännsla att sitta och äta italienskt med utsikt över hela time square och njuta middagen i glada vänners lag. Det är lycka.
Torsdagen strosade vi runt jag vet inte var, men vi var nog lite överrallt och kollade i affärer och på missären/konsten att leva alternativt. Dessutom stövlade vi över broockling bridge som tvättäkta turistmaterial. Sen var det dags för mig att briljera och jag tog med mina vänner ut till Newark och till en NHL slutspelsmatch. Devils-Hurricanes, sjukt spännade och mycket bra match med fart, fläckt och tryck. Bästa var att vi satt på fina platser för $95/st, vad vi betalade? $30 per person. Ungefär så som man vill att det ska vara jämt. Efter matchen som givetvis också innehöll en pizzaslice och en öl, american standard! Så hoockade vi upp med Magnus och Lukas igen. Vi gick till studentkvarteren och gled in på en bar som sålde öl för $3, nått som passade allas plånböcker och strupar. På stället var även andra svenskar, tydligen några som andra kallar kända men själv har man ju kändisNOLLkoll så jag körde på som om det var vilken svenne som hellst och vi hade det jättekul. Men alla barer dör ju ut och vi var danssugna, men bakom flötet som vi är så hittade vi bara en klubb och den var full (eh, nej. 10 pers) av mustaschprydda snubbar som såg lite skumma ut så vi valde att gitta rätt snabbt. Istället blev det en död burgare på mc Donken och ett snack med en uteliggare som fick för sig att Sandra var en porrstjärna, och hon sa inte emot. Janna Jamesons kusin, vem har inte hört talas om henne? Uteliggaren rotar iaf fram sin enda ägodel - ett anteckningsblock och en penna och sandra skriver plickskyldigt ner "sitt/jennas" nr och signar med ett litet hjärta på slutet. Det slutade med en fotografering där uteliggaren försöker snygga till sig och jag anser att vi gått för långt medans resten av gruppen hävdar att vi gjorde hans dag. Jag hoppas på det sistnämda men vet inte.
Där var det sen tänkt att vi skulle åka hem, men så blev det inte.
Istället tog vi tunnelbanan åt fel håll och hamnade i bad area, Broocklyn. Inte okej, och efter lång väntan där vi låtsades att vi inte var rädda åkte vi tillbaka hem och krånglade med byten av tåg och grejer. Resan tog total 2h och det blev inte så "tidigt" som vi hoppats. Men hem kom vi, och glad var ialla fall jag!
Fredagen kom, vilket var min sista heldag med gänget och vi beslöt oss för att dela på oss för en shoppingtur. Sandra+Jag VS Anders, sandra fyndade på och jag höll mig till mitt köpstopp, sånär som på ett halsband, en t-shirt av högsta humorgrad och en alternativ studentklänning till Emma, och en liten pressent till Rogga också, så jag känner mig mäkta duktig faktiskt!! När vi shoppat klart handlade jag och Sandra för vår stundande picknick och for sen till hotellet för att hämta filt samt Anders, sen gick vi till Central Park och fick några sköna timmar i solen med sushi, oliver och mys.
Sen när vi kom hem var vi helt slut så vi valde att köpa äckligt mycket godis och beställa en film. Skönt avslut på en bra vecka.
Lördagen var en halvdag i mitt fall och vi hann med att besöka marnkaden vid Union Square och reafynda på Virgin musikaffär som är mitt i stängning och startat sin utförsäljning på allt. Jag köpte mig visst en skiva där nu när jag tänker efter. Efter fyndet tog vi tunnelbanan till Bryan park och hamnade mitt i en kinesisk demonstration där vi gled med tåget en bit och såg ut som vi trodde på ett fritt Tibet, eller vad det var. Tillslut var sista timmen slagen och jag satte mig åter igen i en gul taxi och påbörjade min resa hem igen.
På flyget sov jag nästan hela vägen och när jag kom hem var jag trött men lycklig.
Det har varit en bra vecka och jag kan inte annat än säga TACK åt mina fina vänner. Min väska fick dom också med sig så nu är nästan alla mina kläder (nästan alla?!) på hemmaplan. Jag kommer hem snart och det ska bli riktigt kul, detta var en försmak på vad som komma skall. Och väl hemma, ja där samlas alla.
Lite bilder från händelsernas centrum!
konstig kännsla, om ca 33 dagar vandrar jag på svensk mark igen. Kära vänner, förbered er för Jag längtar efter er. Mitt Gang, mina häng!!
I måndags morse gick jag upp i ottan och tog mig ut på 85an innan hela atlanta skulle till jobbet, klarade mig hyfsat bra och inchekningen flöt fint samt att planet var i tid. Och ärligt hur ofta händer det?
När jag kom fram tog jag mig en gul bil och blåste ner mot time square, det var nämligen där vårt hotell låg. Hotellet som Anders hade ordnat så bra, men tyvärr med den sämst extrasängen på 200-talet skulle det visa sig. Men sånt får man ha överseende när man är en gammal festivalare som jag. Eller?
Hur som, när jag kommer till lobbyn smyger jag omkring lite för att inte väcka uppmärksamhet kring mig och strax kom mina kära vänner Anders och Sandra ner och förde upp mig på rummet. Återföreningsögonblicket var störtskönt. Det var verkligen roligt att träffa någon hemifrån samtidigt som det känndes jättekonstigt, det är inte ofta man har manhattan som lekplats lixom.
Vi chillade och åkte och mötte upp en jobbarkompis till Anders med partner som också var på semeter i äpplet och avnjöt en amerikans burgare innan dom skulle fara till sverige och vi skulle besöka en militärbutik. Sandra fick ett infall av godhet mot militärkärleken och vi tittade i en rätt så seriös butik men gjorde mest narr av deras använda gasmasker och fula armekostymer. Vi var inte särskillt populära skulle jag gissa på, men vad gör det. Vi ska aldrig mer dit. När vi lekt klart med det militära så bestämde vi träff med Magnus Park och hans vän Lucas, som är i N.Y i buisness så att säga. Killarna skriver låtar, jobbar hårt, slösar pengar, living the dream, (A2M som dom själva skulle sagt). Om återseendet på hotellet var kärt så var det här minst lika underbart, Magnus min vän, som jag saknat den gamle räven. Det var verkligen nått som gjorde sig tillkänna när vi omfamnade varandra i en stor björnkram. Sen började urspårandet och jag kan ju säga som så att efter ett regnväder som hette duga, ett antal öl och några insidenter med en jägermeister så snubblade vi alla fem i säng på hotellrummet. Helt klart en bra start på veckan!
Tisdagen började segt och vi var alla lite smått, eh, trötta. Men inget stoppade oss. Trodde vi. Efter en brunch i bryan park var det bara att erkänna att vi behövde lite vila. Dessutom hade grabbarna tappat nyckeln till lyan dom hyr så dom var tvungna att komma tillbaka och våldgästa vårt hotell igen. Och ja, man är ju inte sämre än att man sluter ögonen medans man väntar. Men frammåt eftermiddagen fick vi fart i benen och beslöt oss för att åka ut till Soho och strosa runt i affärer. Mycket trevligt, och på kvällen käkade vi pizza/tacos med grabbarna igen innan vi åkte hem för relativt tidig sänggång.
Onsdagen hade vi bestämmt oss för att ta en turisttur till IKEA, och vi skyller allt på Anders, som arbetar på IKEA i sverige och var nyfiken på IKEA i N.Y. Men det var inte fy skam att åka dit ut med en gratisbåt, käka köttbullar vid ett bord med utsikt på frihetsgudinnan och sen köpa lite svenskt godis innan vi åkte hem och strosade lite på wallstreet och gick in i nån kyrka och åkte till east side och gick ännu mer. På kvällen stod jag för resturangvalet och jag chansade på att ta Sandra och Anders till Olive garden, jag valde dock att inte berätta om hur mina och Hannas senaste besök slutat (magknip) men jag tror att vi klarade oss. Jag märkte inget ialla fall. Skön kännsla att sitta och äta italienskt med utsikt över hela time square och njuta middagen i glada vänners lag. Det är lycka.
Torsdagen strosade vi runt jag vet inte var, men vi var nog lite överrallt och kollade i affärer och på missären/konsten att leva alternativt. Dessutom stövlade vi över broockling bridge som tvättäkta turistmaterial. Sen var det dags för mig att briljera och jag tog med mina vänner ut till Newark och till en NHL slutspelsmatch. Devils-Hurricanes, sjukt spännade och mycket bra match med fart, fläckt och tryck. Bästa var att vi satt på fina platser för $95/st, vad vi betalade? $30 per person. Ungefär så som man vill att det ska vara jämt. Efter matchen som givetvis också innehöll en pizzaslice och en öl, american standard! Så hoockade vi upp med Magnus och Lukas igen. Vi gick till studentkvarteren och gled in på en bar som sålde öl för $3, nått som passade allas plånböcker och strupar. På stället var även andra svenskar, tydligen några som andra kallar kända men själv har man ju kändisNOLLkoll så jag körde på som om det var vilken svenne som hellst och vi hade det jättekul. Men alla barer dör ju ut och vi var danssugna, men bakom flötet som vi är så hittade vi bara en klubb och den var full (eh, nej. 10 pers) av mustaschprydda snubbar som såg lite skumma ut så vi valde att gitta rätt snabbt. Istället blev det en död burgare på mc Donken och ett snack med en uteliggare som fick för sig att Sandra var en porrstjärna, och hon sa inte emot. Janna Jamesons kusin, vem har inte hört talas om henne? Uteliggaren rotar iaf fram sin enda ägodel - ett anteckningsblock och en penna och sandra skriver plickskyldigt ner "sitt/jennas" nr och signar med ett litet hjärta på slutet. Det slutade med en fotografering där uteliggaren försöker snygga till sig och jag anser att vi gått för långt medans resten av gruppen hävdar att vi gjorde hans dag. Jag hoppas på det sistnämda men vet inte.
Där var det sen tänkt att vi skulle åka hem, men så blev det inte.
Istället tog vi tunnelbanan åt fel håll och hamnade i bad area, Broocklyn. Inte okej, och efter lång väntan där vi låtsades att vi inte var rädda åkte vi tillbaka hem och krånglade med byten av tåg och grejer. Resan tog total 2h och det blev inte så "tidigt" som vi hoppats. Men hem kom vi, och glad var ialla fall jag!
Fredagen kom, vilket var min sista heldag med gänget och vi beslöt oss för att dela på oss för en shoppingtur. Sandra+Jag VS Anders, sandra fyndade på och jag höll mig till mitt köpstopp, sånär som på ett halsband, en t-shirt av högsta humorgrad och en alternativ studentklänning till Emma, och en liten pressent till Rogga också, så jag känner mig mäkta duktig faktiskt!! När vi shoppat klart handlade jag och Sandra för vår stundande picknick och for sen till hotellet för att hämta filt samt Anders, sen gick vi till Central Park och fick några sköna timmar i solen med sushi, oliver och mys.
Sen när vi kom hem var vi helt slut så vi valde att köpa äckligt mycket godis och beställa en film. Skönt avslut på en bra vecka.
Lördagen var en halvdag i mitt fall och vi hann med att besöka marnkaden vid Union Square och reafynda på Virgin musikaffär som är mitt i stängning och startat sin utförsäljning på allt. Jag köpte mig visst en skiva där nu när jag tänker efter. Efter fyndet tog vi tunnelbanan till Bryan park och hamnade mitt i en kinesisk demonstration där vi gled med tåget en bit och såg ut som vi trodde på ett fritt Tibet, eller vad det var. Tillslut var sista timmen slagen och jag satte mig åter igen i en gul taxi och påbörjade min resa hem igen.
På flyget sov jag nästan hela vägen och när jag kom hem var jag trött men lycklig.
Det har varit en bra vecka och jag kan inte annat än säga TACK åt mina fina vänner. Min väska fick dom också med sig så nu är nästan alla mina kläder (nästan alla?!) på hemmaplan. Jag kommer hem snart och det ska bli riktigt kul, detta var en försmak på vad som komma skall. Och väl hemma, ja där samlas alla.
Lite bilder från händelsernas centrum!
konstig kännsla, om ca 33 dagar vandrar jag på svensk mark igen. Kära vänner, förbered er för Jag längtar efter er. Mitt Gang, mina häng!!
Kommentarer
Trackback
