Wake up alone

Jag är måttligt imponerad av lärcentrum leksand, eller inte. Jag är snarare skapligt asförbannad.
Jag har hittat en distanskurs jag vill läsa i Maj, men jag måste ha kommunens tillstånd, alltså är det bra om jag kan prata med studievägledaren på lärcentrum leksand, såklart. Och vad gör jag? Tror någon att jag skiter i det och bara kör mitt race? NEJ. Jag anstränger mig, och jag anstränger mig mer. Såg hon skulle vara på arbetet alla dagar mellan 8-16.30, bra tänkte jag, med tanke på tidsskillnaden hinner jag alltså gå upp i normal tid och ändå få tag i människan.
Tror jag.
I Måndags ringer jag efter två, inget svar.
Mailar mina frågor, inget svar.
I Tisdags ringer jag efter ett, inget svar.
Imorse gick jag upp 04.00 för att ringa dom vid tiotiden, och vad sker? Just det. Inget svar.
Mailar ännu ett mail med mina frågor, inget svar.
På arbetet mellan 8-16.30, jasså?
Inte dit jag rinde ialla fall.
Men det är ju bra att lärcentrum i leksand har en studievägledare dit blivande studerande kan vända sig, tack, tack, tack, lärcentrum leksand. Jag hejjer på er.
NOT.

Att min klocka väckte mig 04 spelade egentligen inte så stor roll, jag hade redan varit vaken ett antal gånger under natten, det var ett väldigt oväder här inatt och jag låg i min källare och tryckte och var livrädd. Blixtarna vinde utanför fönstret och det var en riktig ljusshow med tillhörande ljud i mitt rum. Helt ofrivilligt.

Annars har min dag varit riktigt bra. Träffade träningshitler imorse och idag slog både jag och Hanna nya svettrekord! Sjukt drygt pass vi går på, men också sjukt kul. Föstår inte vad i Sverige som ska kunna leva upp till detta träningsparadis? Efter träningen kurrade magen och vi köpte våra goda wraps, jag med Tuna, Hanna med Chicken. Lovely. En snabblunch vid köksbordet för att hinna med så mycket puzzlande vi bara kunde. Och idag gick det bra. Vi har kommit väldigt väldigt långt och eftersom vi har 1 månad på oss att bli klara är det bara att traggla bitarna på plats. Det som talar emot oss är att jag är borta 13 av månadens dagar. Hanna de sista 4 USA dagarna, vilket lämnar typ 13 dagar kvar åt puzzlet. Det blir till att turbopuzzla, för jag vill bannemig ha champange och tårta innan Hanna lämnar landet!
Efter den lyckade puzzeltimmen kom alla trollungar hem och vi styrde ihop en playdate. Åskan kom tillbaka och jag låtsades som att jag var en modig tjej och inte var rädd, allt för ungarnas skull. Dom byggde koja och vi stora byggde puzzel. Rättvist. Dock var jag svintrött och råkade slumra lite i Hannas säng. Och Hanna är snäll och låter mig powernapa lite!! Tur att drängen jag också hade en dräng...
När eftermiddagen kom och stortjejerna kom hem åkte jag och lilltrollet också hem, vi lekte lite håfrisörksa och sen så tog jag med mig M till mallet och strosade runt lite i affärer. Köpte bara en endaste sak, en nylonbag av size jättestor att packa ner alla mina tillhörigheter i tills hemfärden. (kommer jag få med allt hem? tvekis!) sen gick M och jag och käkade kinamat, pratade tills käkarna gick ur led och gick på bio. En teenagemovie. Den hete Fier Up tror jag. Ganska teenageig, ganska sexuell, ganska rolig. M och jag var ensama först men sen kom ett par också. Jag älskade det faktum att ett par gick på denna film som handlade om cheerleeders och om att få ligga, typ. Två killar skiter i sitt footballs camp och åker med skolans cheerleaderteam på cheerleadingcamp istället. För på vilken annan plats på jorden finns det 300 villiga brudar samlade på ett och samma ställe, typ?
Ibland undrade jag om jag verkligen inte var för gammal för filmen. Men jag höll det innom mig och skrattade extra högt under de roliga delarna istället. Allt för att fortfarande verka ung och fräsch.
När filmen var slut åkte vi hem och jag kollade mailen igen. Men nej, fortfarande inget svar.

Synd att jag åker till Florida på lördag och inte kommer ha tillgång till varken telefon eller mail. Åter igen, tack lärcentrum
leksand.

Dessutom sökte jag fler jobb, och skrev ner två nr jag ska ringa imorgon angående jobb.
Kan jag inte skriva mig till jobb ska jag banne mig snacka mig till det.

Jag kan jag vill jag törs.

Full fart.
Sen borde jag packa min resväska också, men det slänger jag ihop imorgon istället. Aldrig så oförberedd som nu...

Sol. Jag längtar dit.
Här i Atl regnar det igen, fortfarande, hela tiden.
Var är den kvävande värmen jag blivit lovad???


Tack Rogga för paketet idag. Du skulle se mig (eller dig) nu....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0