ur en annan synvinkel

Dagen har jag vigt åt B, som vanligt. Och när hon var borta på playdate tog jag en promenad, msnade med Rogga och Jossan. Båda så sjukt saknade. Sen kom M och jag gav henne mellis, sen var B tillbaka och vi fortsatte vårt dagliga lekande. Sen var det dryga klart. Då återstod en skön familjekväll, helt enkelt.

Mamma P och MajaNanny och B,M,W hemma, fem tjejer och en plåt med pizza, ett glas vin och massa roliga historier. kvällen var guld, precis vad jag behövde. Koppla av i familjens lugna gång. Efter maten tittade jag på Björn Gustavson med M och skrattade tills jag grät, då fick det vara nog. Klockan är tio i elva och jag ska strax släcka och sova. Det är en dag imorgon också som det så vackert heter.

Och åter igen kan jag konstatera att jag gått och blivit gammal, vem uppskattar en hemmakväll med tre ungar och rodnar för ett glas vin? Vem lägger sig innan elva och ställer klockan på tio i åtta för att få ut så mycket som möjligt av nästkommande dag? (nej okej, jag ska jobba men ändå!) Vem sover i sockor?
Det är jag.
Det är jag, jag, jag.
Vad fan har hänt med mig?

jag har sagt det förut och jag säger det igen. Förr kunde hon festa, nu använder hon kofta. Är det sånhär jag ska vara nu, eller kommer jag gå tillbaka till galenskap när jag kommer hem, för rumsren i USA, det är jag väl ändå inte. Eller?