jobba jobba jooobba
Lördagen har passerat och jag vet inte vad som är fram eller bak längre. Inte för att jag har haft en jobbigare dag än någon annan jag bara känner att allt har börjat bakas in i varandra. Det som skedde idag, var det idag eller var det igår, eller måndags eller förra veckan? Jag börjar bli tankspridd. Dagarna börjar, dagarna slutar, sen kommer en ny dag och plötsligt är ännu en vecka förbi. Jag vet inte om det är på ett positivt eller negativt sätt. Jag vet bara att allt är en enda gröt. En stor röra.
Men imorgon är det Februari och då lägger jag ännu en månad i facket avklarad. Och jag måste medge att det känns rätt skönt.
NEJ. Jag längtar inte hem, men dock tycker jag att det ska bli väldig skönt att komma hem när jag väl är det. Men fram tills dess ska det va full fart. Kanonkul.
Idag hade jag sovmorgon, men det är ju omöjligt att sova med en hjord elefanter på våningen ovanför, eller vänta. Är det mina barn? Jaha...
Trött var jag när jag vaknade eftersom jag verkar ha hamnat i ett ont hjul av osömn. Igår kunde jag inte heller sova och efter att ha legat och vridit mig i några timmar gav jag upp och hängav mig åt ångesten. Och den åt upp mig och jag stod inte ut. Tillslut var klockan så pass mycket att jag kunde ringa Rogga och slippa vara själv utan att väcka honom på en inte alltför oförsvarsbar tidpunkt på dygnet. Jag är glad att han finns och jag längtar efter honom så det gör ont.
Men det gör ont på ett bra sätt!!
Hur som, när jag vaknade imorse småpysslade jag lite i mitt rum, vek kläder, bäddade rent i sängen och såntär plock och pill som alltid finns till hands vare sig man vill eller inte. Tillslut gick jag upp och åt frukost och i och med det också börja jobba. Utfodra ungarna med våfflor. Tvätta, diska, leka, mata, säga nej, hålla ställningarna, kläder på, saker bort, tänder rena, barnen rena, och jag. Jag bara är där och klarar allt som en dans!
förmiddagen gick, det var storbråk mellan W och P, så tillslut blev det husarest på rummet och i huset spreds ett lugn. Dagen gick, P åkte och tränade jag fixade ungarna. Sen kom hon hem och vi lagade och åt lunch innan det var dags att åka och stötta M som hade basketmatch. Det var skoj att se lite lagsport, synd bara att laget som jag var tvungen att heja på sög och dom förlorade med trettionånting-fyra,inte så jäkla kul men dom höll humöret uppe ändå!
Och själv fick jag se en D, möjligen E-F-G-typ-kändis. En av de desperata husfruarna från atlanta har en dotter i M's skola, idag var hon med och satt brevid laget och tittade på matchen. Måttligt road.
Jaja. Matchen tog slut och vi åkte hem, och M åkte till sin fjortiskompis medans jag åkte hem med B och P. I bilen somnar B helt utslagen och sover ända till klockan sju. Halvt dåsande i feber och halvt snarkande som en gris. När vi kom hem fanns då inte mycket att göra så jag kunde ta en timmes paus innan jag hoppade på arbetspass två. P skulle på middag och bio med en vän och jag W och den sovande B hade myskväll. Först lagade jag och W tacos, som vi avnöt i ett aldrig förr så tyst hus. Sen kom Hanna och tog med sig W till videouthyrningen och körde henne hem igen innan Hanna själv åkte ut och roade sig (tack för hjälpen Hanna!!) Och nu vaknade trollungen. Helt galen, skrek och skrek och skrek efter mamma men jag vet hur man botar sånt. Det stavas Spangebob. Tvn må vara föräldrarnas bästa vän kan jag tro... Sen slötittade vi på TV för att sen se på filmen, jag somnade till som vanligt men fick lov att tvinga mina ögon att var uppe. Jag var ju trotts allt i tjänst. När filmen sen äntligen var slut så fick jag med lillen i säng (lillen som nu börjat gråta efter mamma igen, för att hon var så trött!) men jag fick na i säng och läste lite bamse och sen kom P hem och tog över.
Tack och god natt. Lite egentid innan ögonen faller ihop och vad gör jag då?
Nördar och bloggar. Underbara liv.
God natt.
Imorgon ska jag på't igen.
nej men längta hit kanske. eller hit, hit. och hit...
