ur en annan synvinkel

Las Vegas. Galet ställe. Här är vår resa:

Torsdag:
Hämtas upp av en Exhalterad Hanna en minut för tidigt, hon får givetvis vänta på mig innan vi burnar till bankomaten och tömmer oss på tillgångar för att sen fara till flygplatsen och vidare till Vegas. Resan hade förutsättning att bli något i hästväg och efter inchekningen (där dom säger att jag inte har en plats på planet, vilket vi ordnar sen) går vi och tar en öl för att fira att vi är påväg. Klockan är 11 på morgonen. Life is good.
Planet lyfter, vi flyger smärtfritt och har en fin inflygning över Vegas. Öken, berg och plötsligt galnaste staden. Neon, hotell, höghus, strålkastare och röda mattan. Man tackar. Vi bokade in oss i en shuttle och såg hotellet från flygplatsen. Snabb resa tänkte vi, det tänkte inte chaffören, den sämsta kvinnan ever som tog oss genom hela stan innan vi fick komma till oss.  Men bitterheten varade inte läng, vårt hotell var en pyramid av glas och vem kan vara sur då?
Och efter lite tjafs med receptionen om hannas korttillgångar så blev vi insläppta. Vi chekade in rummet och drog sen ner och kollade in strippen (huvudgatan, stan) Gick runt och bara kollade och undrade vart vi egentligen hamnat?! Riktigt häftigt. Sen tog hungern över och vi köpte mat på Mc Donalds, som låg innuti vårt hotell, och käkade en romantiskt middag för två på rummet. Sen började djävligheternas jävlighet. Kännde att en huvudverk var påväg men jag körde metod ignore. Drack lite öl och hoppades på det bästa. Men, det blev inte bättre och halv nio kastade jag in handuken och sov resten av natten. Till Hannas förtret. (Ledsen!!)

Men, väl på Fredag vaknade jag upp som en ny människa och vi gick ut för att utforska alla stora pampiga hotell närmare. Vi hamnade i mini - New York, Paris, Vegas, Egypten (bodde i) osv.. På ett hotell hade dom lejon i lobbyn som vi spanade in och i Paris sålde dom drinkar i eifeltornsglas som rymde en hel del för mycket.. Dagen rullade på och vi ömsom smuttade på drinken och ömsom gjorde någon ny sjuk upptäckt.  Huvudet snurrade fint och vi lallade runt på lyxhotell, bland enarmade banditer och småbarer.. Sen åkte vi hem och gjorde i ordning oss och åt en lite ruffig middag på ett kravlöst ställe. kvällen kom och vi hade bokat in oss på en show. Thunder from Down under, en export av dansande/stripande killar från Australien. Haha. Jag och Hanna skrattade gott!
Efter showen gav vi oss ut på jakt efter kvällens nöje och vi hittade den ena klubben efter den andra. Så gott som gratis. Lovely. Det är bra att var tjej ibland. (JA! Jag är väl emot det konceptet egentligen men jag kan inte låta bli att utnytja det heller. Hejja dubbelmoralen!) Vi lyckades på något sätt hamna på Hard Rock Cafe en sväng och tittade på kläder och grejer från kändisar. Britneys baby one more time klädsel, Gwen Stefanis scenkläder, Eminems träningsoverall/scenklädsel/finkläder osv.
Kvällen dansade vi bort och när vi stupade i säng var vi rätt lyckliga!

Lördag vaknade vi upp och var sega. Eller åtminstode jag. Hanna hoppade i sängarna och pratade lite för högt i någon minut. Sen rockade jag upp mig och tog tag i livet igen och så drog jag och Hanna på champangeBrunch. Massa mat, men framför allt flödande champange. Klockan var tolv och lördagen var här. Dessutom var det solsken ute så efter några timmar med champangen hittade vi på ett ställe i sol och satt och njöt resten av eftermiddagen med öl och solsken. Dock mådde jag halvdåligt. Då inte för att jag var bakis på något vis, nej, det var något annat och när vi kommer tillbaka till hotellet kom en obehagskännsla i magen och plötsligt spydde jag. Ut med allt inehåll i magen bara, sen var det bara att duscha av sig och klä sig för kvällen och ge sig iväg igen. Helt otaggad och med skavsår som gjorde så jävla ont att jag trodde jag skulle dö, och värre blev det. Vi käkade en trerätters (vårt enda "fina mål") och sen gav vi oss till The Bank. Tog en Cosmopolitan och spanade på sockerpappor och småbrudar ett tag innan det var dags för dans. Jag dansade lite men lackade sen. Dålig musik. Feta rövar och en nörd som klev mig på min redan sarjade fot. Då skrek jag rätt ut och tvingade in Stackars Hanna i en taxi som tog oss till hotellet. Jag var beredd att ge upp men Hanna tvingade mig att byta skor och ge oss ut igen. Och tur var väl det!  Plötsligt vände allt och det blev den absolut roligaste kvällen. Vi dansade in oss på stället på hotellet. Vilket även hotellets showare och tyligen kände magiker också gjort. Chris Angel hette han och han hade raggat upp en liten råblonderad fjortis som han valde att hångla loss med - på dansgolvet med vakter omkring sig. Löjligt tänkte vi och dasade ignoredansen. När det plötsligt kommer något flygande mot Hanna, hon fångar papperstussen, ser att det är en peng. Vecklar ut den, ser en etta, en nolla, två nollor.. Han stod och slänge hundradollars runt sig. Och Hanna fick en! Den satans lyckosten.
Sen gick han upp till sin plats på VIP bordet igen och Hanna och jag kom in i andra andningen och dansade dansade dansade. Och när vi gick hem igen och slumrade några få timmar innan det var dags att packa ihop och åka hem igen.
Söndagen packade vi ihop oss, åt en pizza och satte oss i flyget och åkte hem. Hanna satt i mitten brevid en tjockis som lucktade illa. Själv satt jag längst in, läste en bok och njöt av utsikten. Hade en av de finaste stunder i mitt liv. Såg solen gå upp, bra musik i öronen, en fin vän brevid mig och en mycket kär karl i tankarna. Lyckorus.
Sen landade vi och nu är det vardag igen.

Åkte hem och pratade med Rogga, fem timmars babblande och plötsligt var klockan fem och jag fick lov att sova några timmar för att sen gå upp och göra rätt för mig.

Barnen har saknat mig och det var kul att träffa dom igen. Trött som ett as har jag varit hela dagen men jag kan ändå inte sova nu. klockan är kvart över ett på natten och jag borde sova för länge sen. Men det går inte. Och det suger.
Lång dag har det varit med lek tjo och tjim. Jag var dessutom matansvarig och fixade ihop en god fiskmiddag innan det var dags att lära M och B icke picke döden, innan jag körde M till gitarren där jag satt en halvtimme och bara var. Och pratade med Rogga. Lovely. Sen åkte vi hem och klockan nio kom vi hem. Då var det såklart dags för nästa arbetsuppgit, strykningen. Jag strök och strök och strök och såg forgeting sahra marshal filmen och försökte hålla moodet uppe. Längtade efter att få gå och sova redan när jag gick upp imorse, men nu ligger jag här, sömnlös och bitter.
Som tur är Finns Rogga och håller mig sällskap. Annars hade jag ruttnat långsamt innifrån.
och det känns ju inte aktuellt. Egentligen.