"solen är en fet gubbe med glad mun"

och bara dom som har mod att le mot solen får solen att le tillbaka med sin stora käft.


det kändes som om vi kände varandra..

..sen förstod jag att du bara var som alla andra, och det var dom jag kände.

..och nej. jag vill inte ha dig, vad du än tror. Vad än mitt fylle jag yrar om, så vet verkligheten att nej.  Jag vill inte ha du och jag.
For sure!


..och faktiskt, det är inte jag, det är du.

tom kall säng, här kommer jag.


Det snöar. Fredag natt, 16 maj och det tamefan snöar här utanför mitt fönster just nu.
Jag saknar tiden med tidiga fredakvällar, glass, strössel och vetevärmare.
Jag behöver värme.
Men såhär är det att bli vuxen, den egentliga skillnaden är att nu får du sova själv.

(fast vad är det som har förändrats egentligen,
att vi kan gunga högre?)

((Och när jag säger det tänker jag på fabel. Alltid på Fabel.))
image93

Man ska följa sina instinkter

Jag är så fruktansvärt spontan. Idag fick jag för mig att jag skulle söka ett jobb bara helt sådär. På andra sidan jorden, i Amerikat. Usa och Jag. Kan gå bra.
Sist jag gjorde så flyttade jag till Stockholm. Nu kanske det blir the big city.
Ibland undrar jag om jag inte är galen, jag hinner knappt tänka tanken innan jag genomfört den.

Söka jobb i stockholm? - klart å betalt.
Kippa lugg? - snabbare än blixten!
Skaffa abonemang? - ett klick bort!
Semester i grekland? - tre klick bort.
Stockholm till helgen? - sitter redan på tåget.
UsA? - Den som lever få se.

Jag är så galet snabb. Men jag är inte rädd för utmaningar och gillar att ta mig vatten över huvudet.
Det kan bli galet bra!

Olivlunden

igår pratade jag och mina vänner om donation. jag tyckte att det var en självklarhet att donera. allt.
sen tänkte jag lite till. hjärtat. är det speciellet och bara mitt eget, egentligen. själen, har den nånting med hjärtat att göra. jag kan inte annat än koppla ihop dom två.
så allt utom hjärtat då, eller?
men.
ögonen. mina vackra gröna ögon. ögonen är själens spegel. ögonen är mig. mina. donera allt.
utom hjärtat och ögonen då, eller?
självisk självisk självisk.
Jag ska skaffa donationskort och sälja mig helt, jag vill inte vara en västerlänsk snål kossa.
jag ska donera allt.
Utom ögonen.

arbetarklass

Jag önskar att man föddes med en etikett i pannan där det stod vad man skulle bli.
Jag önskar ialla fall att jag kunde något. Hade en talang. Var bra på något. Eller ialla fall hade en läggning åt ett synligt håll. En jävla aning om vad det ska bli av mig. Jag tror att jag kommer sluta som en lärarjävel.
Fabel trodde att jag skulle bli världens bästa.
Men jag vill bli mer.

Så jävla rädd att bli bortglömd - Jag är en sån

Undrar om man kanske skulle. . .

image92

..Ge upp?

En spontan hajk

Kom precis hem från en liten Camp i skogen, under fyllans livfullaste del knäckte vi ideén om en natt i tält och under den värsta delen av bakfyllan igår tog vi tag i saken. Trond, Jon och Jag var på som fan, Johanna blev mer eller mindre kidnappad. Men har man lovat så har man! Vi samlade ihop tält, sovsäckar, kuddar, filtar, ved, ja ni vet allt man måste ha för att överleva en natt i skogen. Iskallt trodde vi, men när vi väl krypit in i tälten och sagt godnatt visade sig att det var svinvarmt. Alla låg vi och svettades och drömde oss till Antarktis. Natten var lång och innehöll inte särskillt mycket sömn. Vi trodde dessutom inte att myggen hade vaknat än, men chii fick vi, stora var dom, och ljudlösa. Livsfarligt! Idag var det bara att gå upp halv åtta, packa ihop det blöta tältet, (för JA, det började regna) och bege sig hem. Nu ska jag äta frukost, duscha av mig och åka till jobbet. Välkommen du nye dag!  


Man känner att man lever, och efter helgens katastrofer känndes det skönt att sticka från allt och bo i skogen. Kanske ett seriöst alternativ nu när jag känner att jag inte riktigt vill synas lika ofta som innan?!


Sanningen är att jag är en survivor, eller?


..Och alla vill väl ha dig nu..

Även jag.


Nu stänger jag av

Jag vill inte bli sedd. Inte bli nådd.

Men framför allt inte ensam.


Dubbel och helless.

Vilken jävla onsdag.

Solskenet har bleknat.


kännslan av att sitta i en lägenhet med kabel medans våren rasar utanför

Jag brukade hata mornarna när jag blir väckt klockan sex av att fåglarna kvittar och solen lyser in genom mitt fönster, men sen slog det mig att om jag inte vaknade av det så skulle det inte vara vår.
Och då skulle jag inte heller vara lycklig. 

Man har alltid ett val. 

FullSpeckad

Ibland tar orden slut, ibland blir det fel, men ibland är det rena lyckan.
Tack och bock jag är superKock!

Upp och ner, ner och upp

Gårdagens nergång, morgondagens uppgång.

Ibland undrar jag om inte det inte var ett misstag

Alla dessa galningar. Jag känner mig tom. Ljuset är tänt och jag har gjort min plikt, ikväll i alla fall.
Vad ska man göra för att stoppa all skit som händer? Hur ska man vara för att slippa allt lidande? När, när, när ska Folket gå hand i hand och säga nej och verkligen menar det? När ska vi ta all negativ utveckling på allvar? Det är för mycket våldtäckter, pedofileri, snusk och skit, varför händer inget som gör att vi vänder? Gränsen är nådd, eller?
Varför?
Nu måste vi orka kämpa.

There and back again - by bilbo baggins

Jaha. Hemma igen. På ett sätt fylld. På ett sätt tom. Varit borta, kommit hem. Har det hänt?
Ja. Det har det.
Var det bra?
Ja. Det var det.
Men jag har inte träffat min familj än. Istället åkte vi direkt till Fabel, som har fått en lya i stan.
Här är fint och här vill jag vara. Jag saknar stockholm. Jag börjar jobba igen på måndag. Jag ska låna en lägenhet i maj i leksand. Jag kanske jobbar på Clas i sommar. Jag vet nästan vad jag vill bli, men jag vet inte när. Jag vet vart jag vill. Men jag vet inte om jag tar mig dit. det enda jag vet är att jag måste ro själv för att komma över ån. Och nej, det finns fortfarande inga allternativ.
Jag är ialla fall tillbaka nu så då är det bara att göra det bästa av situationen, och just nu tror jag på det här. För att jag vill, inte för att jag måste.

Tekannan skriker och mackor är rostade, jag ser mina vänner svansa runt i pjamas.
Nu är det frukost och sen ska vi fånga dagen.
Jag tycker fruktansvärt mycket om dom, varför säger man det så sällan.
?

Oflyt eller nan som Javlas med mig?

Vilken vecka. Ramlat och slagit sonder halva mitt ansikte. Inte fatt hyra bil. Blivit ranad pa Kamera och Kreditkort. Inte fatt natt hostel. Sovit ute, i regn. Betalat for mycket for for lite. Kvinnoflod. Inget bad. Svettiga ben.
Jag blir arg pa semestern. Dags for vinden att vanda, jag kan inte ta mer!

Som fiskarna i havet och faglarna pa taken

Idag klockan elva uppnadde jag ett av de mal i livet jag satt upp, jag hoppade fallskarm!!!!
Jag overtalade Johanna och idag genomforde vi den onda planen, det var helt grymt och latt vart det. Galet Galet!
Imorgon ska vi ge oss ut och segla, bo pa en bat, dyka, fiska, simma.
Efter vara aventyr e\ar det dags att styra ihop oss med Cilly och Sandy, en bil, massa havregrynsgrot och forhoppningsvis bara sol. Skratt, det vehover jag inte ens tvivla pa att det blir, for det vet jag redan.
Alska.


Det blir sa galet som man gor det

Jag och reptilen ager Australien. Jag lever, ar helskinnad, (naja, har tappat lite skin pga en liten brannskada och ett knivslaggsmal mellan mig och ett brod) men trotts vissa skavanker sa har vi det otroligt bra. Den som trodde att detta skulle bli en flopp kan gatt dra natt gammalt over sig och aldrig komma fram igen. For detta ar ingen flopp, det ar succe, fetingsucce.
Eller flaskdrag som min gamle far skulle ha sagt!


Jag klippte bort mig igår, nu lämnar jag landet!

Vaknade halv tolv, skönt. Jag menar nu orkar jag ju säkert hålla mig vaken fram till Torsdag klockan 05.00, Svensk tid. Arlanda ikväll, inte en blund kan jag gissa. Flyg 07.00 Onsdag morgon, Mot Sydney. Jag känner mig själv och vet att jag kommer nicka till lite då och då, men inte mer. Sömn, det har alltid varit min grej. Men ibland får man göra avkall på sig själv för att nå dit man vill, och jag antar att det är lätt värt det!

Nu ska jag klä mig för succé och åka till Östermalm, jag saknar att strosa i Östermalmshallen. Väl där ska jag köpa stans dyraste sushi, åka tillbaka till Annas lägenhet och bara götta mig tills Anna kommer hem, då ska det frossas igen. Livet är på Top.

Nu drar jag!

oskyldigt anklagad

Jag sitter på mitt jobb och gråter. Hade jag anat att min sista dag skulle sluta såhär hade jag aldrig gått hit!
Ett barn har kladdat smör på min tröja, ett barn har fått vredesutbrott och sparkat, slagit rivit sönder mig (jag har plåster!) och sen kom det som fick bägaren att rinna över. Föräldrar är svåra, men den hon förklarade för mig var inte jag. Och jag hatar allt. Nu brast det, jag ska vara borta i sex veckor, hur skönt som hellst, men just nu känns det bara fel. Alltihop är en jävla gröt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0