Nu har det doppats i grytan!

OJ! Va fel man kan ha. Julen var inte dålig. Jag har inte gråtit. Det har inte varit jobbigt. Jag har haft det hur bra som hellst och återigen känner jag mig sådär smaskigt asnöjd med att vara där jag är. Lyckligare lottad får man leta efter!

Vad var jag rädd för egentligen?

Dagen börjar med att bror-duktig som numer bor i mig hade ställt klockan på ringning halv åtta, tio i åtta står jag i duschen och påvägen dit hör jag barnen öppna sina strump-klappar. B ropar "jag fick en cupcake i min" och jag andas ut. All julefrid bara rann över mig på nått sätt och efter det känndes allt rätt.
Jag duschade och klädde mig och gick upp och beundrade barnens leksaker. Dom fick pollydolly och petshops och guitarhero rockband. Jag lekte lite med alla tre's grejer och sen när rockbandet väl var ikopplat var hela familjen här nere (spelet står utanför min dörr, från och med nu och ett tag framöver kommer jag inte få en lugn stund!) och vi spelade och sjöng. Det var roligt!
Efter konserten var det frukostdags och sen skypade jag med pappa Grovsingen och sen ringde jag hem till farmor och pratade med släkten under julfirandet där hemma. Och det kändes inte alls jobbigt! Det var kul att prata med alla, och det  var allt. Jag hade sett framför mig hur jag skulle bryta ihop eller dyligt, men nej. Lugn bara lugn var det jag kännde.
När pratandet var klart klädde vi alla oss för lekparksutflykt och i lekparken styr vi ihop oss med familjen Hä, dock var dom utan Hanna, och utan mamma och styvfarmor, dom låg hemma i magsjuka. (ja inte Hanna såklart som fortfarande är i NY!) Och i lekparken tar dagisfröken i mig över och plötsligt har jag arrangerat alla, och JA. Då menar jag alla i våra familjer, P, J, M, W och B från min familj och Tvillingarna, V, Pappa N och Farfar från Hä familjen i en lite lek. Pepparkakskull valde jag dagen till ära och det blev succé, ni kan ju själva tänka er hur det såg ut när J och N jagades respektive jagade varandra, då var det plötsligt blodigt allvar och fruktansvärt roligt! (hanna du fattar precis hur det ser ut va, dom skrek som barn!!) När alla sprungit sig svettiga och lite lortiga avslutade vi och åkte hem för grötlunch.
Sen började väntan. Tobbi och Jenny kom också i väntans tid och när vi haft tråkigt ett tag tog musikerna i oss över och det blev att damma av några låtar igen. Men det slutade med att alla vi barn tröttnat och kvar satt Tobbi och J och skrålade ikapp. Kul kul. Själv lekte jag med Barbie för första gången på typ tio år. Det var skoj att klä dom, sen tog det roliga slut. Men jag höll humöret uppe och plötsligt ropar J att tomten kommer! Alla sprang upp, stod i dörren och kollade och så steg gubben in, i röd mundering, luva och helskägg. Tomten var sig lik och pratade svenska. Perfekt!
Barnen fick sina klappar och minen på B 4 år när hon öppnar sin julklapp är oförglömlig. Hon tittar upp, ler stort och strålar ut att det var p r e c i s vad hon önskade sig. Och hon menade det verkligen. Gullungen!
Sen var paketmaratonet i full gång. Jag fick också öppna paket, jag fick en bok om atlanta, en body butter av B (som kommer och överlämnar paketet själv och säger att hon valt den till mig, undrar om jag gillar den eller om jag redan har en sån.. GULLE!!) sen fick jag en handkräm och ett humoristiskt och personligt brev av W, en väggalmanacka av M, p r e c i s en sån jag önskade mig! och sen så fick jag The Killers nya skiva Day and Age och en bok skickad från Sverige. Tack Stockholm, jag blev mycket glad, ett perfekt val!! Sen viskade en lite fågel i mitt öra att tomten i huset också skulle göra en liten överföring till mitt konto. Som om jag inte redan var nöjd! Dom är så snälla!!
Efter paketen var det äntligen dags för sillen och korvarna att göra entre. En matorgie på en timme, oral orgasm till tusen, för att utrycka mig grovt. Det var underbart! Jag åt tills jag inte orkade resa mig mer, och då var det dags för lite mer underhåll av barn. Jag tog W och satte henne med en bok och bad henne berätta vad det var.. Sen sjönk maten och plötsligt kom energin tillbaka, litegrann. Då ville alla spela twister. Eller ja, barnen, Tobbi och J och Jag. Eller ja, jag var snurraren. Jag var för mätt för att klara av att stå spagat på ett golv. Dom kör några rafflande omgångar med olika slut varje gång och mitt i leken ringer Rogga!! 
Vi snackade lite jul och NewYork och sen kom barnen och ville se film med mig, filmen jag gav dom till och med och ja. det är klart man ställer upp! Dessutom hittade jag lite godis som jag stoppade i mig och nu känner jag att all träning det här året är förbrukad. Synd, för jag var rätt bra. 

Jag är jättenöjd med dagen och det är familjen också. När vi satt där i soffan M, W , P och jag kommer J och tackar alla fina tjejer för julaftonen, så ger han M en puss, W en puss, P en puss och plötsligt också mig en puss (på pannan!) Och jag blev paff och glad. Det värmde. Och P har varit så gullig hela dagen, frågat så jag har det bra, kollat att läget är lugnt, om jag är ledsen eller längtar hem. Ja hon har varit så omtänksam helt enkelt! Jag vet att dom uppskattar mig, och jag vet att jag gör ett bra jobb och jag vet att dom tycker om mig. Jag hoppas dom vet att jag tycker om dom också, jag ska fråga det imorgon tror jag. Och vet dom inte det ska jag genast tala om det för dom, det är dom värda!!

God Natt!
 
         

Dan före dopparedan

Det har varit Pirr och stök i huset hela dagen. Något är i görningen och det märks. Det som skaver stavas julafton. Barnen är galna.

Imorse gick jag upp vid åtta och tog hand om diskmaskinen, åt lite frukost och gjorde ordning en frukostbricka till W och B, städerskorna kom halv nio och jag och barnen smög ner till mitt och åt frukost i sängen och tittade på night at the museeum. Ben stiller, jag vet inte om han är lysande eller bara galen?
Efter filmen (ja! Jag somnade!!) så lekte jag och B lite innan vi klädde oss för dagen och började med vårt. Vårt i Bs fall var att hon följde med P och W och lämnade W hos V och hämtade hem M från sin vän, eller för Bs del var det mer en åktur vilken hon somnade i. Vårt i mitt fall var städning av källaren. Mitt rum, badrummet och hela lekvåningen skulle juleskina. Jag fixade det i ett kick, och sen kom konkarongen hem och vi åt lite sushi innan jag lekte med M.
Vi spelade guitarhero, jag sög. Sen sjöng vi singstar. Sjukt kul, himla fult! Men vi skrattade gott och bjöd på oss själva. Mitt under sången kommer tvillingarna och B nerrusande, tydligen har dom playdate. Dom är helt galna och har på nolltid hoppat sönder pingisborde OCH rivit mitt kartonhus. Besvikelsen är stor. Huset som stått stadigt sen augusti är nu bara skräp. Skitungar! Och i den nydammsugna källarnen. Det där med juleskinandet är numer att glömma...
Efter musikallinjen åkte M och jag och hyrde film. Napoleon Dynamate. Den sjukast filmen ever! Men innan vi såg den åt vi lite kvällsmat och sen gjorde vi några marsipanfigurer doppade i choklad. Jag gjorde en ful gris som jag ska äta upp med en min av avsmak. Kul Jul.
Jag hatar marsipanfigurer.
Jag gav helt enkelt upp under pysslet och gick ner för att söka ROgga. Med tunga ögon läser jag ett sms som förkunnar att hans internett har kolappsat. Lagomt till idag. Men, som den hjälte han är ringer han mig och säger några väl valda ord. Tänk va skönt det kan vara att prata med någon ibland! Det var precis vad jag behövde!!
Sen fortsatte jag mitt telefonmaraton med Linnea som tagit tillfället i akt och åkt till mormor sin för att fira jul. Avunden lyser igenom mig. Alla dessa familjeangelägenheter!!
Sen var det dags för film.
M och jag under en röd filt julen till ära. Två puckon i en soffa, och på tvn den största nörden i världshistorian. Vi skrattade oss blåa i ansiktet.

Nu ska jag ha lite spa med mig själv och sen är det dags att sova för imorgon kommer tomten och då gäller det att vara pigg och glad.  Skoj, oj så skoj det ska bli med jul.
Skep och hoj. God natt!

Ps. familjen, jag ringer imorgon! Om jag klarar av att prata. Jag saknar er!!!!

keep on going strong.

(USCH. Julen närmar sig med storsteg, barnen räknar dan före dan före dopparedan. Jag har en ångestklump i magen. Jag är inte julens största fan, men nått är det och jag saknar det nu.
Min familj. Mina vänner.
Jag känner mig riktigt riktigt ensam.
jag vill inte gråta vill inte gråta vill inte gråta. Jag är inte den som gråter.
Jag är stark, jag klarar det här!
Och nej, det är sånthär jag inte skriver för jag vill inte oroa någon där hemma.  jag klarar mig.
Alla vet det!)

I söndags skjutsade jag Hanna till flygplatsen efter ett sista svettigt gemensamt gympass detta år!
Det var lite sorligt att säga hej då till Hanna som nu åkt till New york för att fira jul. jag är grymt avunsjuk kan jag säga. Och detta spär på min ensamhetskännsla. Hanna och jag har blivit Humle och Dumlen, och vem är Dumle utan Humle? Ingen! Men min vän, vet att jag inte missunnar dig. Jag är sjukt glad för din skull!!!
Efter avlämnandet av Hanna, på en kaosflygplats där jag knappt kom ifrån så åkte jag hem till mitt och pratade lite med Emma och sen med Mamma. (SAKNAD!) Efter det ryckte jag in och jobbade lite extra. Js sista kväll hemma innan julafton, dom hade lite att stå i. Så jag förbarmade mig över barnen några timmar. Inge problem alls, vi hade kul. Och när P och J kom hem var M i källaren med sin kompis, W på övervångingen med sin kompis och B och jag lekte för fullt. J och P blir involverade i leken - vi vuxna är broar som bara öppnas om B svarar rätt på en fråga och B är det lilla barnet som går runt runt runt. Tills hon inte orkade mer och då var det Js tur. Jag dog av skratt, killen har humor.
Sen orkade jag inte broa mer, och då gick jag ner till mig och hade en välbehövd skypedate med Johanna. Oj vad jag saknar henne också, samtalen är både bra och "dåliga", jag blir så glad så glad, men också lite ledsen. Sorg och saknad. Men jag försöker sattsa på det positiva. Glad är jag att vi kan höras allt, såklart!!
Efter vår date så kom W till mig och vi bestämmde oss att se en film, och eftersom M hade sleepover med en vän i soffan utanför mitt rum så skulle jag inte kunna sova ialla fall. W och jag ser Bear Brothers, vackert vackert. Att sen W somnar efter halva filmen och jag själv sitter uppe och ser klart är en helt annan sak. Jag njöt, och mös ner brevid W sen, eftersom den oskyldiga filmen slutade med en sleepover. Lovely.

Måndag idag. Ingen skolan. Tre tjejer, En mamma och så Jag. Perfekt.
Jag fick träna, och sen åka hem och "jobba". P tog med sig m och hennes kompis till gymmet, jag lekte med B och W lekte med V. Allt var frid. Jag lagade lite lunch, lekte mer, läste böcker (mummlade i nattmössan) P kom hem och stökade julefrid, jag lekte mer, kokade kola för ett helt kompani och sen åkte P på Pilates och jag lagar middag, leker, leker, leker, ser på spangebob och sen slutar jag för dagen. Nej fel! Det var dags för barnfri tid, jag tar hit Janne och vi ser mama Mia medans jag stryker en rekordstor tvätthög fin och slät.
Jag har det så sjukt bra. Det rullar fint och P och jag drar lasset jämt. Toppen!
Nu är jag dödstrött och önskar mer än någonsinn att du var här. Att mitt liv var en musikal och att natten blir lång.
Om fyra dagar kommer Rogga. Jag kan inte bärga mig.
Men först är det som sagt jul. Jul ska va kul.
Godnatt!

ps. Det gäller att göra det bästa av situationen. Jag vet att jag kommer få en kanonmysig jul, egentligen! ha det där hemma också!!


Harmyntad

Det känns som om dagen kan sammanfattas med ett ord. Humor.

Imorse ringde klockan åtta, men det var lugnt i huset så jag kunde ligga kvar och bara njuta, halvslumrade och hörde i dimman tassande steg i trappen. Lilla B, och jag hade inga kläder på mig. Snabbt som ögat kastade jag på mig min pjamas och då kom lillungen in, trippade fram till sängen och kröp ner. I handen hade hon en Dora bok och hon la sina kalla fötter mot mina varma ben och undrade om jag kunde läsa för henne. Jag smalt.
Efter några minuter får jag sms från Mamma P, hon säger att hon måste hämta M från sleepovern och undrar om jag kan komma upp. Fem minuter senare står B och jag på övervåningen, det visar sig då att P letat efter B som tydligen smygit ner alldelles av sig själv. Gullungegullungegullunge. Oj vad jag tycker om mina barn!!
P åkte och jag B och W käka frukost och sen gjorde vi lite julpyssel, när P kom hem drog hon igång en efterlängtad stostädning av "målarrummet" som såg för täskigt ut. Själv la jag en hjälpande hand i städningen då och då, men mest lekte jag med B. W lekte med V och M sörjde Ei som flyttade imorse. Dagen flöt och efter lunch (tomtegröt!!) fick jag sluta. Då hockade jag upp med Hanna och vi åkte till mallet, dagens mission var stövlar till mig. Det slutade med att både Hanna och jag köpt varsit par. Så nu är jag lite fattigare, men dock äger jag ett par riktigt snygga läderstövlar!!
Sen var det dags att ta tag i det stora problemet. 20dollarsklappen. Tillslut fick jag nog och köpte spelet Risk. Jag hoppas även vuxna gillar att spela spel. I värsta fall får jag väl hålla masken och ta spelet själv och låtsas superglad och ovetande...
Sen åkte vi och handlade kvällsmat och körde hem, först var och en till sitt för lite fix och sen möttes vi upp igen hemma hos Hanna. Där var julbaket i full gång mamma A stod och gjorde kola och huset doftade gott. Hanna och jag (hanna lagade och jag lekte med barnen) slängde ihop lite bakad potatis och en flaska vitt. Lovely lördag. Sen var tanken att jag skulle få blonda slingor i mitt hår. Så vi satte igång med foliefärgning. Det gick bra, allt så rätt ut och tiden tickade. Sen var det dags att skölja ur och resultatet lät inte vänta på sig. Men det var ju inte det resultat jag väntade på. Det var inte blondblondt men inte grönt heller. Jag vet inte vad jag ska kalla det.
Guldlock?
Men jag kan ju säga som så att det är tur att det är mitt hår och ingen annans, jag kan hantera sånthär. Shit happends - det är bara barret. Ingen fara det växer bort med tiden. (nej det är väl ingen tredjevärdskrigetkatastrof direkt men.)
Hanna och jag fick då oss ett gott skratt iallafall. Men så fort jag vant mig kommer jag nog kunna se mig själv seriöst igen. Och att medverka på kort dröjer nog ett tag till. Men, bit ihop. Ingen panik, jag kunde vart flintskallig!
(Rogga kommer om sex dagar, panik, panik, panik. Peruk?)
Sen kom kvällens lovemoment. Mama Mia, musikalen. Jag har inte sett den innan, Hanna har köpt den på DVD, och jag älskade den! Nästa mål är att se den i verkligheten. Otroligt bra musikal, musiken, skådisarna, låttexterna.
Mitt under filmen smsar jag pappa J för att se till att han inte larmar, han svarar och en sjukt rolig sms konversation utbjöds. Jag skrattade mig magkrampad, har jag tidernas bästa chef?
Åter till grekland..
Jag önskar att jag var ABBA. Eller levde på ABBA tiden.
Och känslan av att jag vill leva i en musikal växer sig allt starkare.

Sen var det tack och godnatt. Jag gick till min bil och slogs av hur varmt det är ute. Jag hade jeans och tshirt och kofta. Jag svettades! Här är 20 grader och grått, i New York är det tydligen snöstorm och i Djura har dom 0 grader men snö. Vart tar vädret vägen?

Nu ska jag powernappa en timme sen har jag skypedate med Rogga, allt för att få ett sista samtal innan han åker till Dalom och firar jul. Där har han inte skype. Där har han familjejul. (avunsjuka) Sex dagar, sen är han här. Tiden går så sjukt fort att jag inte hinner med. Men längtar, det gör jag.
Hej på en stund!

ps. imorgon ska jag skjutsa Hanna till flyget, hon åker till New York och firar jul med gammla bekantskaper från hemma. Kul, kul när det går bra för andra. Allt gott, men jag kommer sakna henne här i mitt kvarter!


I´ve better

17 grader och regn.
Grått.
Och det är fyra dagar kvar till Julafton.
Och jag vågar inte ens känna hur det känns.

FRED-AG

Lång dag idag, helt frivilligt, jag älskar nog mitt jobb tror jag!!

Vaknade tidigt, för tidigt tyckte alla som sa att jag var konstig som gick upp när jag inte behövde, men försov mig när jag behövdes. Tur att allt som sägs i detta hus sägs med glimten i ögat!
Åt min frukost, minglade med J, fixade morgonsysslorna helt enkelt!
Sen var det B och jag, och vi hade den mest underbara av mornar. Lekte loss totalt. Fast först kissade hon på sig, men det ordnade jag i ett klick, så det var inga problem där inte. Sen när hon skulle klä sig var hon lite vrång men när hon fick välja själv vart hon glad igen och det var ju tur! Efter påklädnaden skulle vi fixa oss. Vi skulle ha likadana toffsar i håret, ha rosa solglasögon och borsta varandras tänder. Och vad gör man inte som supernanny? Ställer upp såklart. Ångrar starkt att jag inte tog ett litet kort på mig och B i minibrillor!! Men men.
Efter några timmars lek kom P hem med W, M hade annat för sig och skulle ha sleepover så henne har jag inte sett det närmaste dygnet! Planen för dagen var ingen så jag och Hanna styrde ihop en bio, och innan den började hade P, barnen och jag en lunchdate. Bion var Bolt, en disneyfilm om en hund som tror han har superkrafter. Den var väl okej, men inte mer. Men disney är disney och man vet vad man får! Ungarna var då glada iallafall.
Och P och J också som fick vara hemma och fixa med sitt i ett lugnt hus. Jag pratar julklappar alltså...
Efter filmen ville mina tjejer hoppa studsmatta i lina ni vet? Och vad gör man itne som supernanny? Ställer upp såklart. Tjejerna var överlyckliga och jag nöjd som få!
när jag sen också lät dom gå in i bokaffären en sväng visste glädjen inga gränser. Jag må vara fäst på stjärnhimlen nu hoppas jag! (japp, idag har jag självförtroende för två!)
Sen åkte vi tillslut hem och slappade lite, jag och W läste KP och ritade. B lekte med pappa J och P var och handlade. Frid och fröjd och J var så givmild att han masserade mina axlar en sväng också, här är chefen bra kan jag säga! (jag gillar ju egentligen inte axelmassage men det känndes inte som läge att säga det, och efter några tryck blev det ju skönt, har jag hela mitt liv undvikit något jag egentligen gillar??)
Tillslut var friden slut och P och J åker på julfest och jag lagar tacos till barnen. Eller slut på frid, jag ljuger, jag har inte haft en sånhär skön fredag på länge! B somnade i soffan vid halv sju - precis när vi skulle till och äta. Så jag och W har varit själva hela kvällen. Mysigt att bara ägna allt åt henne och inte dela sig på tre och dessutom få dem man ägnar sig åt att sluta bråka! W och jag hjälptes åt med maten och disken. Fixade lite julklappar, målade och tillslut mös vi ner framför en film. Och där låg vi ända tills J och P kom hem, men vi såg såklart färdigt filmen och jag var den som bäddade ner W och släkte huset. Först upp, sist ner. Egentligen dödstrött, men alldeles för glad för att klaga om det!
Love!


En vecka.


Stefan och Janne, männen i mitt liv. NOT

Tyskland firar födelsedag.

Idag försov jag mig i morse, J kommer ner och knackar på och med stressad men vänlig ton pressar han fram att alla är påväg att åka. Eh, jaha. det var ju bara att gå upp. Men inga sura miner här inte!!
B var vaken och jag åt frukost, såg lite Tv, mös, bäddade sängar, mös igen och klädde på lillungen. Sen åkte hon till skolan och jag till gymmet med Hanna. Axlar och bröst. Pumpa pumpa pumpa.
Vi fantiserade om idealarmarna och åkte hem.
Men inte fick man vara ensam länge inte, nej nej. Hanna och jag hade en lunchdate och sen bokade vi hotell till nyår. Perfekt!

Sen var det dags att bli seriös. Ialla fall Hanna. Hon åkte hem till tre vilda ungar, själv nördade jag lite innan jag skjutsade M och Ei till ishallen, M och hennes klass hade styrt upp ett överraskningsavskedsparty till Ei, alla var där. Ei misstänkte inget och när alla unga hoppar fram och skriker suprise blev till och med jag rädd, och jag var ändå förberedd. Ei däremot fick det tungt, hon måste nämligen vara jämn i humöret, alltid. Här får man inte vara riktigt riktigt glad, eller riktigt riktigt ledsen. Hon var både och men fick bara visa lite av varje. Jag såg hur hon kämpade och jag tittade bort för att slippa känna nått. Mysko när folk flyttar.
Sen åkte jag och chekade läget hos Hanna och hennes tre barn, eller ja, två var hennes och B är ju min. Men läget var lugnt och jag åkte vidare och hämtade W och tog henne till tandläkaren. Därinne var det julpyntat, mjuka stolar och varmt. Ja, jag tror ni fattar vart det ledde. Jag satt och nickade till lite då och då. Livsfarligt. Jag måste sluta vara trött!!
Efter tandis åkte vi hem och jag var klar med jobb för idag. Men självklart passade jag på att krypa ner i soffan och mysa lite med B innan jag gick ner och gjorde mig i ordning för kalas. När jag skulle gå ner sa tog B tag i min hand, klappade mig på armen och frågade om jag ville komma och äta tårta när hon fyller år. Även om det är sommar och vi är i Leksand. Jag sa ja.
Sen gick jag..

Det var dags att göra sig kalasfin och ha en snabbdate med Rogga. Och om jag räknar svensk tid så är det bara åtta dagar kvar. Åtta. jag dör!
Fin blev jag tillslut och jag fick lift med Hanna till kinaresturangen. Där satt vi och väntade på Janne och co medans vi smuttade på lite bubbelvatten, man kunde ju inte sitta där och dricka drinkar när hennes familj snart skulle komma, tyvärr. Tanken var dock lockande. Haha!
Tillslut kom dom iallafall och matorgien satte igång. Förrätt, varmrätt och efterrätt. Allt på kinesiskt vis. Middagen var trevlig och sällskapet gott. Det var en bra kväll.
Janne och Stefan(i) från tyskland. Matt och Briggan från USa och så jag och Hanna från Sverige. Utmärkt blandning.
Efter maten åkte de vuxna hem och vi andra gick en sväng på mallet, det var meningen att jag skulle hitta en 20dollarsgåva till våran julklappslek vi ska ha på juldagen. Men jag hittade ingen, istället köpte jag lite mer underverk från Victoria Secret. Men, jag hade ju både pressentkort och rabatt så i slutändan fick jag bara betala 12 dollar istället för 42. Deal.
Sen åkte vi hem till nörderiet och här ligger jag än.
Har lyssnat på Melissa Horn och fått rysningar i hela kroppen, för att det är så bra alltså.
Men nu måste jag sova, jag har ingen aning om hur morgondagen ser ut, men en försovning känns inte aktuellt.
God natt,
Och trevlig helg gott folk.

på söndag skjutsar jag Hanna till flygplatsen, hon ger sig ut på en tripp till New york hon med. En välbehövd semester, även om jag kommer sakna henne i tio dagar. Galet!


 


Janne Min Vän.
Grosse Geburstag gevunch. Eller nått.

Jag har legat på latsidan, på snesidan och på baksida.

OJ! Det är redan onsdag och vad har hänt?! Jag har knappt skrivit en rad sen jag blev 21 och jag undrar varför. Är jag för gammal, för lat, eller har jag bara tappat intresset?
Nej.
Jag har läst, (TACK JOSSAN) kämpat för att hålla ögonen öppna, skrotat runt, städat, fixat de sista julklapparna och bara låtit bli. Japp. Det finns massa dåliga ursäkter.
Men jag försöker hålla mig till sanningen:
Jag har varit för trött och för uppe i det blå. Men nu är jag tillbaka med om inte full kraft, så ialla fall med kraft så nära full man kan komma.

Jag kan börja med att summera min födelsedag:
På morgonen kommer familjen in med paket och teckningar som barnen ritat. Dom kommer och sjunger för full hals
"happy birthday to you, you live on a zoo, you look like a monkey and you smell like one too!". Jag dog av skratt.
Sen öppnade jag paketet som var gigantiskt. Däri låg det papper, och mer papper och sen hittade jag The Thing. En kamera. En riktigt bra kamera. Dom är för underbara. När chocken lagt sig kom jag mig för att tacka. Söta fina familj!!
Sen pratade jag med både mamma, Emma och pappa. Min riktiga familj, det stack lite i mig någonstanns långt inne!!
Sen var det kalasdags. Hanna kom med sina barn och mamma och vi slängde upp lite pyssel och lekte lite med barnen. Sen var det korv kalas, och tillslut kom höjdpunkten - glasstårtan! Man tackar.
Efter kalaset styrde vi alla ner till IKEA. (innan vi åkte plundrade jag postlådan, ett paket från Mamma och Emma ((TACK!!)) och ett paket från Jossan! Jag öppnade i bilen och blev lite ledsen även fast att det var bara glada paket!) Barnen skulle lussa där och självklart ställer jag och Hanna upp som godtrogen publik, lik de supernannys vi är!! Gratis glögg var det också, fina fisken!
Sen var det dags för den riktiga festen. Hanna och jag har bokat rum på ett hotell och vi hittar hotellet som gick i "utomlandsstuk" och gör oss i ordning för kvällen. Tanken var att vi skulle upp i the view, men där var det privatfest så det blev hardrock café istället. Några goda, lagliga drinkar senare tog vi taxin till vårt Ophera. Kön var lång och vimmlade av tomtar och elfar. Tydligen var det någon slags julmaskerad och det hade inte riktigt gått in hos oss men det gjorde inget. Istället gled vi förbi kön lite snyggt och vips var vi hetast på dansgolvet. och där stannade vi i timmar, tills våra fötter blödde och öronen tjöt oroveckande länge. Då gick vi hem och beställde en pizza till rummet och hade den perfekta avslutningen på en härligt rolig födelsedag. Nu är jag myndig igen och det känns TOP NOCH!

Söndagen var dock inte lika rofylld. För det första ringer Hannas mamma och väcker oss redan kvart över nio, och sen går det ju inte att somna om. Sen har jag fått betongkeps och är allmänt astrött. Dessutom vet jag att ett julbord väntar mig på kvällen och det enda jag kände var bara nej. Inte julmat på det här också. Gott, javisst, men inte i det tillståndet. Julmat är heligt, det ska njutas. Inte plågas i med huvudverk och stöd för armarna så man orkar lyffta gaffeln. Typ.
Men det var inget att göra åt och snart var vi påväg hem, vi svängde först förbi mallet och köpte en pressent till Janne som fyller år på Torsdag, så var det fixat. Sen kom vi äntligen hem. Mitt hus var öde och jag kopplade av lite, men sen kom stormen. ungar, griniga föräldrar och högljuda människor stormade in. Jag var så trevlig jag bara kunde och strax satt jag med Rogga i öronen, M och W framför mig och en locktång i min hand. Jag skulle göra tjejerna julfina och lyckades ganska bra!
Sen kom det. Den svenska julfesten. Lagomt mycket folk men alldelles för tråkiga och högljuda för min smak. Åldringar och småbarnsfamiljer. Trösten var ju Hanna, som vanligt!
Men det var väl trevligt, vi fick julmat och efterrätt och sen var det ringdans. och jag må säga att ringdansen var väl kvällens höjdpunkt. Efter det kom tomten. En amerikansk snusktomte. Alla barn skulle sitta i knät, gärna deras mammor också och tiden bara rann iväg. Själv höll jag på att somna på golvet, och tillslut kunde vi åka!
Jag körde familjen hem stabilt genom natten och sen stupade jag i säng. Direkt.

Sen blev det måndag och en ny dag med nya tag. Jag vaknade och kännde mig varken som en ny människa eller en nyponros. Snarare tvärt om. Dessutom var jag tvungen att gå upp tidigt. Ja jag vet att det är min "nya grej" men just den här måndagen var det inte vad jag behövde. Dessutom hade B feber så hon blev hemma från skolan. Jag däremot kunde åka och träna min boxning och sen komma hem i lugn och ro, dusch och sen ta över vaktandet av B. P åkte nämnligen till doktorn och förhoppningsvis ska hon bli av med sin hosta nu när hon fått ny medicin.
Jag och B hade en mysig måndag. Vi såg massa film (ja, jag somnade!) läste lite böcker och sen lekte vi hund och bäbis. B's favoritlek. Sen kom P hem och jag tog bilen och åkte och hämtade stortjejerna. Eftermiddagen flöt på, M var till tandläkaren och jag lagade mellis. När dagen var slut var jag också slut, men inte kunde jag sova tidigt, nej nej. Lite strykning också och massa annat kraffs innan jag kunde lägga mig. Då var klockan alldelles för mycket. Det enda positiva var att Rogga också var vaken, vilket fick mig att somna rätt nöjd ändå.

Tisdagen ringde klockan vid sju, och jag kände mig som en överkörd padda. Brutalt trött och jag fattar inte vart det kommer ifrån. Kan det vara det att jag "aldrig är ledig"? Jullov kommer sitta på sin plats. Även om jullov heter semester när man jobbar och även om mina lediga semesterdagar i jul åppgår till 6 st, varav jag är 4 i NY och 2 här i ATL. Skönt men kort, är det inte så man brukar säga?! 
Iallafall så var det bara att gå upp. P skulle ta barnen till skolan och sen gå på yoga. Själv skulle jag va med B. Vi mös, åt frukost och såg på film (ja, jag somnade idag också!!) Sen lekte vi att vi bodde i en koja och grillade korv. (hennes andra favoritlek) Tillslut kom P hem och erbjöd mig att åka och träna. Själv hade jag erbjudit mig sängen, men valde träningen. Åkte till gymmet och körde ur mig totalt. Ett brutalt benpass med extra kondition. Svettrekord, tyngdrekord och uthållighetsrekord. En bra dag.
Sen åkte jag hem och blev stoppad på vägen av Mamma A, (hannas mamma) hon hade varit och köpt korv och julskinka till jul åt oss. Det var ju bara att åka hem och packa om frysen. Sen ringde jag Emma och grattade på artonårsdagen!!!
Under samtalet kom M hem, dom har prov hela dagen, eller ja, halva dagen, sen får dom gå hem vid tolv och ladda för nästa dags test. Galet seriöst för en grupp trettonåringar.
Med M kom också hennes bästa vän (som verkligen är nära sin flytt nu. På söndag åker dom till minseota.)
Dom var självklart hungriga och vi beslöt oss för att gå ut och äta lunch. Chilis heter stället och dom har rätt god mat. Alla beställer vad dom vill ha och när vi får in maten så äter jag upp min. M upp nästan hela sin och hennes kompis Ei äter två mustuggor och sen är hon färdig. Och jag blev så förbannad. Tjejen är assmal, liten tråkig mus. Men snälla människa ÄT. Jag avskyr när folk inte äter, människor utan aptit är tråkiga. Folk borde anstränga sig mer, speciellt när dom blir bjudna på resturang tycker jag att man kan väl anstränga sig åtminstonde lite lite. Men nej. Här skämms vi inte för att vi inte anstränger oss inte. Suck. Jag fick svälja ilskan, titta åt ett annat håll och vara så god att betala. (tråkmåns!!)
Sen åkte vi hem och mötte B och P som varit på IKEA. M och P åkte strax till tandläkaren och jag och B blev hund och bäbis igen. Vi lekte hela eftermiddagen. Oj va hon tycker om mig. Och jag henne, såklart!
Kvällen kom och jag var klar för idag. Då var det en snabb skypedate med Rogga, innan det var dags för en IRL date med Hanna och Janne. Janne som numer blivit frisk och asrolig. Bra på engenlska också. Vi åkte till Buckan och jag kunde nytja mitt pressentkort. Perfekt. Jag har en del gratis latte att håva in. Lovely.
Vi satt och snackade och skrattade en stund innan vi åkte hem och jag gjorde kväller. En snabb msngodnattstund med Rogga innan jag äntligen kom i säng i den tidiga timme jag behövde!!
Redan halv tio la jag mig och läste. Pittstim heter boken, inspirerad av Fittstim och fruktansvärt bra. Handlar om hur det är att vara kille. Man. Feminist. Ja allt jag är intresserad av, och ur ett nytt perspektiv dessutom. Tack tack Jossan igen. Verkligen ett kap. Två dar tog det mig. Nu är det över och jag undrar vem jag ska skicka den till, sprida den vidare till, jag har mina ideér och jag tror det kommer bli succe!
nåväl. En timmes intensivt läsande sen ändrade jag larmet till kvart över sju och somnade gott med ett falskt invaggande om sovmorgon imorgon...

Jag sov gott och vaknade utvilad idag. Och idag har varit en väldigt bra dag. B är friks. Det har varit 17 grader varmt ute men ingen sol, jag slog nya svettrekord på gymmet och sen har det bara flytit på. Hämtade B i skolan och efter det har vi lekt hela hela dagen. Det lilla stycket var visserligen trött idag, så vi har mest läst pixiböcker. Halva hennes bibliotek faktiskt. Närmare trettio böcker tror jag vi plöjde igenom. Sen ritade vi lite och tittade på bilder på ishotellet. Jag vet inte varför men jag berättade om det häromdagen och lovade att visa bilder, idag kom hon ihåg det och vi kollade, till och med sängar av is, det tyckte hon var häftigt. Så nu har hon börjat en övertalningskampanj om att hon och jag ska åka dit. Mysiga gullunge, om vi bara kunde!
Sen var hela Ei's familj här och åt och röjde några timmar och det var ju ett smärre kaos. Men, efter att vi käkat kinamat åkte dom till hotellet för att inleda de sista lessama dagarna här. Och jag, jag fick sluta efter maten efter att J sagt att jag borde begära semester, han tycker att jag gör sånt bra jobb och jobbar så mycket att jag egentligen gjort min insatts för i år. Jag gillar den mannen!
(han är en lusstikurre dessutom, vid matbordet drog han några skämt som ialla fall jag skulle skrattat åt om det inte var så att ingen annan skrattade. Han småviskar till mig på svenska "fan va rolig jag är, ingen skrattar..." jag ville skratta ännu mer och bet mig hårt i läppen för att det inte skulle bli en explosition)
Men som sagt, sen slutade jag och tog tag i mitt bloggande igen. Ute är det varmt och strax kommer Hanna för att plocka upp mig. Vi ska hitta det ultimata födelsedagskortet till Janne. So long!

Jag har nu startat min privata nedräkning. Idag åkte båda händerna upp. Snart är Rogga här!!!!!



En hyllning till Hanna!

Igår firades min födelsedag med buller och brak. Och jag lovar, en fullständig redogörelse kommer imorgon. Just nu är jag för trött för att berätta. Kom precis hem från Swedich Julebord. Paltkoma, Betongkeps och Jobb imorgon. Jag måste sova. Men först några  väl valda ord till min nyfunne vän, kära kollega och ypperlige vapendragare.
Hanna.
Hanna är tjejen som klockan tolv natten mellan fredag och lördag stövlar in med ballong och glass och sjunger ja må du leva för full hals och väcker upp mig och önskar mig grattis.
Hanna är tjejen som bokar hotell och fixar till min födelsedag - självklart betalar hon.
Hanna är tjejen som dansar med mig ända in på småtimmarna.
Hanna är tjejen som beställer pizza till rummet när vi kommer hem, hungriga och kalla.
Hanna är tjejen som låter mig somna ostört.
Hanna är tjejen som väcker mig med ännu en sjönsång (vår juuulskinka har rymt).
Hanna är tjejen jag vill höja till skyarna, hon är en ritkig pärla och jag är grymt grymt glad att hon finns.
Hanna är tjejen jag är fruktansvärt glad i!!!

Tack tack tack Hanna. Tack för allt!


     

En rättvis tidslinje. Min födelsedag. 

21.

För
1 år sen trodde jag att jag skulle jobba ihjäl mig och så hade jag en sjukt rolig tjugoårsfest i källarn.
2 år sen åt jag julbord tills jag storknade och fick se djurabarnen lussa inte mindre än tre gånger.
3 år hade jag mitt sista jullov.
4 år sen var Johanna en naturlig del i min vardag. Stina Dalmans var ett faktum.
5 år sen började jag hitta ett annat jag - mig själv, och sprang på Cayen så fort tillfälle gavs.
6 år sen var jag nervös inför gymnasievalet och drack mina första starkcider.
7 år sen hade jag glasögon och tandställning och la fiolen på hyllan och var med i julshowen som drillare för sista gången.
8 år sen började jag dödstadiet.
9 år sen hade jag ett långsamt farväl av barndomen och jag var med i DrillSM.
10 år sen Önskade jag mig en radiostyrd bil - som jag aldrig fick.
11 år sen Var Barbie det bästa jag visste och jag var det bästa som Emma visste.
12 år sen var jag bäst i klassen på att läsa och så blev jag skilsmässobarn.
13 år sen lekte jag troll i skroten.
14 år sen började jag första klass. Invigde Fritids-Siv på Djura skola och var ganska tyst och blyg.
15 år sen var jag ett stolt lekisbarn, tappade min första tand och började leka med Jossan efter skolan. Jämt.
16 år sen lyssnade jag på kassettbandshistorier.
17 år sen hade Emma och jag vårt första dubbelkalas.
18 år sen fick jag en lillasyster att vara rädd om och så flyttade jag till Djura och fick den bästa grannen jag som barn kunde haft.
19 år sen var jag med om åttiotalets sista jul, åttiotalets sista allt.
20 år sen firade jag min första födelsedag i lucialinne, glitter och kiwitårta.
21 år sen föddes jag en lucianatt på falu BB. Och jag vill tro att det var åtminstonde den lyckligaste dagen i mitt liv.

Ikväll är det värt att fira. Varenda litet steg i mitt liv.
TwentyOne baby, TwentyOne.
Myndig även i USA.
Hanna och Jag, en natt i Down Town. Galet!

Familj och vänner. Jag saknar er, och om inte er personligen så i alla fall era pressenter. (läs med ironiglasögonen på!)


När det lider mot jul

Nu vet jag exakt varför jag tycker om luciatåg. Det är för att det är så sjukt mysigt.
Stämningen i kyrkan, pirret, mörkret, sen, Lucian. Ljusen, glittret, rösterna. Sånger, minnen, vackert, vackert, vackert.
Det stack till i hjärtat och jag tänkte på alla luciatåg jag gått i, alla luciatåg jag sett. Alla minnen.
Min födelsedag.
Min familj.
Julen är nära och det svider lite i ögat.

Luciatåget var iallafall stämmningsfullt och vackert. Dom sjöng många nya sånger som jag aldrig hört, men dom rev också av alla gammla klassiker. Luciasången, staffanvisan, nu tändas tusen juleljus. Sen är körledaren en brutal operasångare, så hon sjöng O helga natt, det fick håret att resa sig på benen, fast att jag inte ens har nått! Det var fint.

När dom stämmningssjunger "när det lider mot jul" tar Hanna min hand och fäller en tår. Och jag tog hennes hand och fällde några små tårar jag med. Jag är glad att jag har henne!

Hela sermonin avslutas med att alla får sjunga Stilla natt. Först på svenska sen på engelska.
Jag saknade hemma!

Direktrapport

Igår glömde jag berätta om en lite lustig insident. Eller lustig, mer skrämmande faktiskt.
Jag kom till gymmet som vanligt på morgonen och går upp för trappen för att börja träna, jag hinner inte mer än sätta foten på golvet förens det börjar blinka och ett larm tjuter. Ett brandalarm. Och folk rör inte en min. Istället skruvas volymen på ipodarna upp och folk tittar besvärat ner i backen. Själv stelnar jag till. Är det alarm, påriktigt?
Men eftersom ingen fick panik fick inte heller jag det, istället smög jag mig fram till ett löpband och spelade med i ignoreOrkestern. Tills en träningsledare längre fram ber alla att gå ut. Ett lemmeltåg av svettlökar går ner för trappen och där möts vi av beskedet att vi kan gå upp igen - övningen är avslutad.
Helt värdelös.
Hade det varit på riktigt hade vi alla varit förkolnade nu. Halva gymmet stannade dessutom kvar däruppe medans några av oss gick, dom hade verkligen brunnit upp. Tack gode gud att det inte hände i verkligheten, och låt oss hoppas att action-nivån skulle va lite högre än igår. Igår skrattade vi till och med.

Idag är det Fredag hela veckan och jag ska strax åka för en sushidate med P och B, sen ska jag försöka hämta ut stortjejerna ur deras strickta skola, sist pappa J var där tänkte dom först inte släppa iväg dom, eftersom J inte var uppskriven på nån löjlig liten lapp. Som om en trettonåring inte skulle känna igen sin egen pappa?
Ikväll är det sen luciatåg i en kyrka nere i Down Town. Rycktet säger att det kommer bli jättefint och att det väntas mycket folk. Nästan trehundra. Åh, helgat vare lucia.
Lovely.

Imorgon ska jag ha kalas, om jag får önska mat ska jag be om spagetti och köttfärsås tror jag, och glasstårta såklart!


Nu kickar jag igång arbetsdagen påriktigt. Tjaoo!


Trött och glad

Jag har fått en ny beundrare. Han är fyra år och heter Ma. I Tisdags fick jag hämta honom och B från småskolan, - hans önskemål. I onsdags blev han besviken när P hämtade honom och B, han frågade så fort han kom innanför dörren hemma hos oss varför inte jag kommit och vart jag hade varit. Idag hämtade jag B och hans mamma hämtade honom. Han var besviken i alla fall och ville promt åka med mig hem. Det fick han. Sen lekte han och B och jag ute i en å en halv timme innan jag fick lov att avbryta och hämta stortjejerna. Ma blev lite upprörd när jag sa att det var dags att åka hem.
Men den bästa idag var ändå när hans mamma och jag stod och minglade utanför klassrummet och hon berättar att Ma på morgonen återigen önskade att jag skulle hämta honom, hon frågar då Ma om han tycker om Maja. (läs mig) Och han nickar ivrigt och ler ett stort leende. Det värmde i mig. Jag har fått en liten beundrare!!

Annars är allt bra. Tiden springer och jag hinner inte med. jag gör det jag ska och jag gör det jävligt bra. Det får jag höra, ofta. Så allt är friden och fröjden.
Fixade ihop ett pepparkakshus med tjejrna idag. KAOS stavades det, men resultatet blev bra. Dock har jag en brännblåsa på tummen efter att jag bränt mig på sockret. Illa. Men det är smällar man får ta när det är julmys som ska in i huset.
En annan positiv grej är att jag märker att mina tjejer gillar mig, som fan. B och jag har såna underbara dagar och jag får inte nog av kärlek från lillstrumpan. W och jag kommer också bra överrens, jag är den i familjen med mest tålamod, så hon och jag passar utmärkt. Tyvärr är inte M hemma så mycket, hon är tretton och kompisar intresserar mer. Och jag förstår henne. Men när hon väl är här så funkar det också hur bra som hellst.
Jag fattar inte vad jag gjort för att förtjäna detta?
Jag är lycklig.


Och trött.


Så god natt!


Imorgon är det luciatåg och på lördag äts det tårta och sen är det dans dans dans. Söndag stavas julbord och sömn kommer jag få förlite av. Underbart!


Anna Anna Anna Anna Anna

Igår hade jag namsdag och ingen kom ihåg det.
Eller jo. P kom ihåg, (och Hanna grattade också, efter att jag berättat för henne att jag hade namnsdag!) och resen av tjejerna i familjen eftersom alla fyra heter Anna. Och nu är vi fem i familjen med det namnet. Lite löjligt var det på flygplatsen när vi skulle till Florida och när vi skrev ut biljetter står det Anna H på fyra biljetter och Anna J på en. Sjukt galet. Men det blir ju så när man ska skriva in alla namnen när man beställer biljett och sen tar dom ju bara det första namnet. Alla som såg det fick sig ett gott skratt och tänkte stupid Swedish. Igen.

Idag är det tornado Watch.
Det betyder att man måste hålla koll för när som hellst kan en tornardo rulla in. Jag är ensam hemma och jag är skapligt livrädd. Dessutom ösregnar det ute, och åskar. Jag gillar det inte. Naturfenomen skrämmer mig. Och framförallt när P har berättat att alltid på ställerna där dom befinner sig blir det det värsta av naturfenomenet. På ett ställe var det den värsta kallaste vintern, på ett ställe den värsta stormen, på ett ställe den värsta torkan. Så jag skulle itne bli förvånad om det nu plötsligt skulle bli det värsta ovädret i Atlantas historia.
Dock vet jag var man tar vägen om nått skulle ske. Skyddsrummet ligger brevid mitt rum, inga fönster, knappt nått  ljus. Jag längtar. NOT.

Det är sånt väder att det inte ens var värt att åka till gymmet. Och så har satelitsignalen till tv dött också, så jag kan inte ens hålla koll på väderrapporteringarna. Jävla oflyt.
Nej istället ska jag nog tända en fejkbrasa och skriva klart resten av mina kort. En påse bilar ligger i min byrå och lockar mig också, men bara godis på lördagar.
Vilken jävla Onsdag.
Men annars mår jag bra nu. Kompis det går bra nu...

Jag är färgen i filmen om ditt liv

Det har varit lite klent på bloggfronten på sistonde. Det har hänt så mycket. Eller så lite. Eller jag vet inte. Jag har bara inte haft någon inspiration. Bloggen har legat lite nere, precis som jag kan man säga.
Men nu är vi båda påväg uppåt igen och jag tror att jag snart hittar mina vanliga takter igen!
Jag kan ialla fall börja med att resumera helgen:
Fredagen var en heldag med B, tvillingarna och Hanna.
Först var jag och B med mamma P till stortjejernas skola och kollade på en julkonsert. Det var kristet och på den nivå det brukar vara när ett gäng brunstiga, målbrott och hormonstinna tonåringar samlas i kör. Inte helt finslipat med andra ord.
Sen började dagen av umgåsning.
Vi började med en kyklinglunch med tillhörande lek, lek, lek i lekhörnan. Dom tre små grisarna gick vilda. Sen samlade vi ihop krafterna och åkte till stället där man målar porslinsfigurer!
B valde att göra en liten porslinssko till mamma, och en tomte till pappa.
H valde en bil till antagligen sig själv och M valde att göra en puck-sparbössa till pappa.
Vem var det som fick måla klart alltihopa?
Just det, jag, men framför allt Hanna. Ungarna tröttnade och tillslut fick vi lov att ge upp. Då tog jag dom alla tre till lego affären och leksaksaffären medans hanna satt ensam kvar med penslar upp till öronen. Men alla skötte sig bra och tillslut kom vi därifrån. Hem till lagom att sluta tid. Då var det dags för nästa äventyr.
Hanna och jag packade in min trasiga dammsugare i bilen och begav oss ut på jakt efter dammsugeaffären, vi hittade tillslut och det var ju en upplevelse i sig. En affär med ett skittrisst biträde och massa dammsugare. Men dom sa att dom kunde laga sugaren och det lät lovande så vi lämna in den och åkte till uppdrag 2. IKEA.
Grejen var att vi dessutom hade bokat in en date med Jenny, en annan svensk tjej som är här, hennes kille spelar i Js lag, och hon är här och lever lite. 24 år och skittrevlig. Vi hämtade upp henne och tog med oss henne till den svenska stoltheten där vi shoppade loss. Hon hittade massor, jag hittade daim och det jag kom för - Julmusten. Det är inte varje dag man köper ett flak med julmust med sig hem. Mycket mycket gott!!
Sen till dagens höjdpunkt, Middagen.
Vi hade väl tänkt oss nån trelig resturang nånstanns där vi kunde sitta och snacka skit i några timmar. Tyvärr hittade dock ingen av oss särskillt väl i downtown och när magarna skrek gick vi till första bästa. En sportbar med sport på högsta volym. Men det var ju också en upplevelse i sig och nu har vi gjort det och det behöver vi inte göra om. Men vi hade trevligt ändå och när vi lämnat av Jenny och halva IKEA hemma hos henne fick vi ett sms (läs Hanna) där det stod att vi var bra människor och att hon hade haft trevligt och ville göra om det igen. Det var ju positivt!
Sen var det bums i säng för på lördagen var det date med tomten på schemat.
Så sant som det var sagt, när lördagen stundade var det bara att klä sig och ge sig iväg. Jag, ungarna och P åkte till vårt "clubhus" där det var julkalas med tomtefrukost. Alla barn fick ta kort i tomtens knä, pyssla lite och sen äta fika. Det var trevligt, men jag fick ingen bild med tomtefar tyvärr.
Efter tomtemyset tog jag W till stallet. Jag frös ihjäl. Converser och regnjacka och Noll som värmde var inte direkt vad jag borde ha på mig. Men det var bara att överleva. Efter ridningen satt jag i bilen och väntade på att W skulle fixa klart hästen (läs korv) och försökte skapa lite värme genom bras-metoden. Mitt i utövandet tittar jag ut genom bilrutan och ser en mus rakt framför bilen. Söta fast fula. Äckliga. Möss!
Sen åkte vi hem. Hem till soppa och pannkaka och värme!
Hem, och sen iväg till gymmet, innan jag åkte tillbaka hem för att käka lite italiensk plockmat. Hanna och hennes barn och mamma var också här, riktigt lördagsmys. Sen åkte P med M på basket och A, Hannas mamma tog resterande av mina barn med sig hem till sitt och jag fick huset för mig själv. Asnajs. Men friden varade inte länge, snart knackade Hanna och Alex på, och efter ett tag anslöt sig också Daniel. En helkväll med Wiispel och pingis och lite film och godis. Värt det som fan. Nyktra och glada. Skönt skönt!
Söndag var dagen med ledig förmiddag. Arbetspasset började inte förens klockan fem och jag och Hanna hade bestämmt promenad och sen shopping. Men innan det sprang jag åter igen in i chefen när han stod i kalsonger. Jag vaknade upp vid sju på morgonen, och jag pratade med Rogga tills jag hörde att någon var uppe då gick jag och gjorde min frukost, jag ville ju inte börja härja runt hur som en söndagsmorgon. Ja, men när jag väl kommer upp visar det sig att den som är uppe är B och J, J i bara kallingar - men det är ju nu en vanesyn så det var ju inget mer med det.. nästan.
Sen var det ialla fall dags för promenad och själsrensning med Hanna. Fina fina människa. Sen åkte vi och shoppade. Och som vi shoppade. Julklapparna är nu nästan helt klara och jag har en nyårsoutfit som slår det mesta i min garderob hittills jag ägt!! Underbart.
När vi kom hem var jag trött, slut och lite ledsen, men då var det bara att hålla humöret uppe. J skulle på julfest och P på julshopping. Och jag tröstade ner mig med mina gosungar. Vi hade tacomys och spelade lite spel och så. Sen badade jag B och la mig och läste alfons åberg tills hon nästan somnade. Då gick jag upp och sen kom P och jag kunde sluta för dagen. Skönt skönt.
Kvällen till ära var Rogga fortfarande vaken och vi fick lite välbehövd tid att prata mer mer mer på.

Måndag var igår och jag hade en riktig lekdag. Favoritträning på morgonen, sen hämtade jag B och vi åkte hem och lekte hela dagen. Hon valde till och med att leka med mig istället för pappa J som annars brukar vara favorit. Det värmde, om man får tala ur det egoistiska perspektivet. Dessutom fick jag höra att jag var snäll, och detta sa hon i samma mening som hon sa att hennes mormor också är snäll. Det tar jag som ett gott tecken. jag är värd att nämnas tillsammans med hennes närmaste släkt. Tack gullunge!
Efter jobbet fick jag många tack av P och J och jag sa hur mycket jag tycker om mitt jobb och att jag haft en helbra dag med B. P blev så glad att höra det och jag kännde att vi kom varandra ännu närmare.
Allt rullar på.
Men sen kom kvällen och jag föll ner i självömkehålet igen. Och dessutom började hormonsveckan göra sig påmind. Kroppen rustar för blod och jag tappar lusten inför allt totalt.
Räcker det inte med att jag ska bli äldre på lördag lixom?
Nej nej, allt ska ske samtidigt.
Men man är ju inte mer än kvinna så det är bara att bita ihop.

Tisdag idag och min dag har varit så slö. 17 grader varmt ute och ingen sol. Skjutsade B till skolan, åkte och tränade tills mina armmuskler brann. Då åkte jag hem och fick höra att M (en av tvillingarna) önskade att bli hämtad av mig idag och det blev man ju glad av att höra. Känns alltid bra att vara populär. Så efter att jag gjort mig klar åkte jag och hämtade både B och M på småskolan (H är sjuk) och så tog jag med dom hem till oss så fick dom leka lite. Hanna kom också efter att vi kommit hem och vi fick umgås lite. Dessutom tog P hand om barnen så jag och Hanna fick roa oss bäst vi ville. Det är najs.
Vi kollade lite på helg-möjligheter och nyårsplanerade lite.
Sen var kl halv tre och jag åkte och hämtade stortjejerna i skolan. När vi kom hem var det bara jag och W hemma, så vi kokade nudlar och spelade monopol tills hon tjurade ihop och inte orkade mer. Då slutade jag för dagen och Hanna och jag åkte iväg för middag och biodate. Men kvällen fick ett snörpligt slut, efter att vi käkat åkte vi nämligen och gjorde ett litet kontoutdrag och efter det insåg vi att bion får nog vänta lite. Vi åkte hem till mig istället och Hanna försökte hitta ett fel på sitt konto, men icke. Sanningen är nog att vi spenderat mer pengar än vi tror. Båda två. Illa illa såhär tätt inpå New York. Jävla oflyt.
Men men, en olycka kommer sällan ensam så om jag nångång ska vara "fattig" så varför inte nu?
Efter att Hanna och jag pratat igenom både ekonomin och livet åkte hon hem och jag finner Johanna på skype. Kvinnan har redan onsdag i Australien och vi snackar bort en välbehövd timme. Det var länge sen sen sist och hon fick mig att skratta mycket mycket. Jag saknar henne!
Sen höll sig Rogga vaken också, så vi fick också en lite pratstund. Jag längtar efter honom och nu är det godnatt.
Klockan sju ska jag upp imorgon och om min lycka nånsin ska uppnås tror jag att jag måste försöka börja lägga mig i tid. Kanske?

Nej. Jag är inte olycklig. Jag är inte arg. Inte bitter. Inte ledsen. Var inte orolig. Jag klarar mig alltid, mamma!

Snart är det jul. Kul Jul. Jag har lite familjeångest. Lite lite hemlängtan, men inte en jobbig en. Bara en liten en. En högtidsångest. typ.

Nu regnar det ute och kvällen vaggvisa blir droppar som smattrar mot rutan. Det ska nog bli sömn inatt med.

jag är bästis med tomten

Eller ialla fall jobbar på hans verksad verkar det som. Helgen har varti bra. Gjort mycket. Varit social. Jag berättar när tiden finns, för nu, nu måste jag slå in klappar!!!

Granen står så grön och grann i stugan, granen strå så grön och grann....

det är så det känns

Jag vet en gång på en fest, jag var tio år och var med i femkampen. Jag hamnade i det vinnande laget och vid prisutdelningen skulle man få välja pris. Jag kom två fram till prisbordet och fick syn på en fällkniv som jag ville ha. Precis när jag sträcker fram handen och ska ta den säger nån vuxen att "tjejgrejerna" är här. Jag fick ett grönt nagellack.
Och besvikelsen var stor.
Jag ville ha en fällkniv men fick nöja mig med ett grönt nagellack.
och även om det var ett fint nagellack så var det inte det jag ville ha.
Men jag fick nöja mig.
Och det är så det känns.
Just nu.

Ett grönt jävla nagellack.

och jag kör stenhårt på min nya grej

Igår skulle min väckarklocka väcka mig åtta men jag vaknade halv istället
Idag skulle den ha väckt mig halv åtta men jag vaknade automatiskt strax efter sju.
Jag håller på att kolla om min teori stämmer - går man upp tidigt blir man lyckligare.
Jag tror det.
Dock blir man tröttare, också!
Men det ger sig med tiden tror jag.

Det bästa är när man vaknar tidigt och kan ligga kvar i sängen och dra sig inte göra något tänka läsa eller fixa ligga kvar under det varma täcket och njuta utan att få dåligt samvete det är grejer det.

Jag är en sån låg en

Jag stod i duschen och fastande i grubblerier. Föll hårt. Jag är verkligen inte perfekt.
Jag:
Lyssnar på mig själv, men gör inte som jag säger.
Ger mig löften som jag inte kan hålla.
Tänker alldeles för lite på miljön.
Är missunsam.
Klär inte i avunsjuka men envisar med att klä mig i det ändå.
Är inte sån hjälte jag trodde jag var.
Tänker mer än jag säger.
Offrar minde än jag borde.
Vågar inte alltid stå för vad jag tycker.
Säger minde nej än jag borde.
Ägnar mig åt frosserier.
Har ingen som hellst självdiciplin.
Alldeles för generös med min tid åt andra.
Går hårt fram men tänker inte på vad jag klampar ifrån där bak.
Hamnar ibland i självömkanfacket.
Är lite lat ibland.

Och jag orkar inte ens kritisera mera.

Och nu känns det bättre. För jag ljuger bra också.

Hellst skulle jag villja sitta med tända ljus tillsammans med dig och bara vara. Prata. Vila. Laddas.
(nykter utav vin och full av längtan är det lätt att säga fel men tänka rätt.)

Säg att du förstår mig!

Om jag haft en kamera!

Jag har nu berättat för far min (kamerans rätta ägare), så nu kan jag gå ut i offentligehetens ljus och tillkänna ge att min kamera har förosakats en tragisk död. Jag vet inte hur, jag vet bara när. På en strand i florida tog den sitt sista kort. Må den vila i frid.
Det är alltså därför det är lite kortfattigt nuförtiden...

Och hade jag haft en kamera skulle jag fotograferat den roligaste förbudskylten jag sett i mitt liv. Men, eftersom jag inte har någon så får jag helt enkelt suga på karamellen att vara "den enda" som sett den. Synd nog.
Den satt på en låda och visade att det var förbjudet att stänga in barn i lådan. Hahaha. Vilka nötter!

Igår var klockrent. Men jag orkar inte berätta om min heldag riktigt än. Istället har jag en helgsammanfattning för alla nyfikna imorgon.

Love!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0