Ny planer och ett steg i rätt riktining!

Jag kan inte annat än att älska livet. Det går upp och ner hela tiden, och jag är en sån som påvärkas av det. Går det neråt, är jag neråt, går det uppåt är jag uppåt. Jag hade min nergång, nu har jag min uppgång. Nu känns det bra. Jag har en plan!!!
Clas ohlson blir det inget med, dom kom krypande och erbjöd mig sex veckor som slav och jag övervägde och tänkte, för det är ju bra betalt och man vet vad man får. Men nej. Inte bo hemma, inte leva i Leksand, om så bara ens över sommaren. Det känns så litet och redan gjort.
Så jag sa nej.
Jag sattsar allt på mitt wild card och har tackat ja till ett jobb som personlig assistent i Stockholm istället, jag kommer bo med Rogga, vara "husvakt" över sommarne, sen får vi se vart vi/jag hamnar.  Jag börjar under midssomarveckan och jag antar att det också är då jag officielt kan titulera mig som Stockholmsbo.
Jag är jätteglad.
Beslutet har tyngt ner mig och jag har undrat och funderat, förts på om jag ens skulle få ett jobb, och sen, vad jag skulle välja. Jag har gått ett steg till på livsvägen och det här känns som steget i rätt riktning.
Äventyr, eller luta sig tillbaka i godan ro?
Livslust, upptäckslust, viljan att hinna göra så mycket jag kan innan jag dör.
Därför blev det som det blev.
Mitt hjärta sa så. Och jag lyssnade!

Jag undrar om det kommer pratas, och jag undrar vad dom säger, i småstaden.
Fegt, om ni inte vågar säga det till mig.


Det är väl det mest dramatiska som har hänt här i min värld, förutom att jag har haft en 24timmars svineflu, som vi skojar friskt om här hemma. Nej men ungarna blev sjuka i onsdags och i torsdags var det min tur. Feber och huvudverk. 20 timmars sömn. Idag är jag pigg och glad igen! Skönt att man har förstående chefer och ett inte alltför tufft schema att hålla sig till. Nu blev jag frisk och kry, istället för halvbra och bitter.

Var på gymmet idag och tränade en sväng, ett 50/50 pass, tror det har blivit mitt nya favoritpass (synd att du inte prova Hanna) idag med en ny tränare, hon såg inte mycket ut för världen men OJ! Ögat kan bedra, hon var stenhård. Jag svettades som en gris (svineflusvettning, haha).
Däremot undrar jag om jag varit ensam förlänge, eller ensam. Fel ord. Utan Hanna för länge. Jag har ingen att skicka störda sms till, sms med saker man sett, tankar som kommer och bara sjuka utverderingar på livet. Jag har ingen att prata om folk med, jag har ingen som levererar skämt i exakt rätt ögonblick så jag skrattar tills jag dör. Och jag saknar det!
Idag märktes det så tydligt, på passet stod jag där och fick plötsligt för mig att tränaren var ett WT. Hanna och jag hade kunnat skaratta åt det, men nu blev det lixom inte kul och jag kände mig mest dum som försökte dölja mitt fnitter helt själv. Dessutom blev det inte bättre av att jag hade Borat brevid mig som pustade och frustade och luktade svett. Jag stod och log mest hela passet och skrattade åt vad jag hade skrivit i smset till Hanna, om hon bara varit här.
Fan.

Ikväll hade jag iaf trevligheter på min sida och jag och Linda åker för att se en film. Dock kör vi på chansning och såklart gick det ingen film vi ville se på en bra tid, det gick faktiskt ingen bra film överhuvudtaget. Så vi strosade lite på mallet och sen åkte vi hem. Jag glömde tanka och var livrädd att vi skulle få bensinstopp, men det gick bra. Tur för oss, mindre tur för räven. (?)

Nu ska jag återgå till Lisbeth Salander, min nya bästa vän.
Vi har tagit oss igenom två äventyr på två veckor, nu är det tredje och sista boken kvar och jag kan knappt bärga mig.
Jag längtar tills jag får se filmen när jag kommer hem, OM TJUGOTVÅ DAGAR!

outhärdligt trött

Jag tror det är nått i luften, pollen, åska eller regnet eller värmen eller vad som hellst men just nu är jag så fruktansvärt trött. Eller just nu, nu ljuger jag. Jag har varit såhär trött ungefär de senaste veckorna. Sover bra, men vaknar trött, går och jäspar under dagarna och är helt utmattad på kvällarna, ändå lägger jag mig aldrig innan tolv, men inte heller långt mycket efter. och uppe är jag först klockan åtta. Det borde vara tillräckligt, men nej. (och jag vet snacket mer Rogga påverkar, men inte såhär mycket, och framför allt inte resten av familjen som också går som i en liten dimma, vissa av dom ialla fall)

Idag var det Js födelsedag, vilket jag helt glömde bort när jag träffade honom i morse - på gymmet. Vi hade nämligen inte hunnit träffats hemma idag. Märkligt. Men det bevisar ju än en gång att gymmet är mitt andra hem. Tack. Jag körde mitt 50/50 pass och drillades hårt av träningshitler innan jag bytte om till bikini och gick ut och la mig i halvdant, men varmt, väder. Läste i Flickan som lekte med elden några timmar innan regnet kom och jag fick lov att gå in.
Jag kom ut till solstolen runt 11 tiden och var i princip den enda som låg därute då. Jag ensam och runt mig drygt hundra stolar kan vi säga. Jag ser plötsligt något svart komma krypande på plattorna och ser snart att det är en rätt så äcklig spindel som jag väljer att hålla ögonen på, samtidigt som jag också väljer att inte brusa upp eftersom området är stort nog för oss båda. Spindel rör sig mot mitt håll och jag blir orolig, den kommer närmare och närmare och verkar fast besluten om att ta sig just till min plats. Oroat följer jag dennes steg samtidigt som jag avfärdar min oro, varför skulle den komma just till min stol när det finns 99 andra att välja på? Men jo! Tror ni inte att den sjuke jäveln försöker kapa min stol? Tyvärr var det ett felaktigt beslut och nu förväntas regn imorgon, RIP.

Efter gymmet åkte jag hem och åt lunch och slappade innan familjen kom hem och jag tog med mig B på hennes jumpa. Satt och halvsov i en hall utan luft och konstigt ljud innan vi åkte hem (B somnar i bilen under färden som är ca 10 min, nått är det ju!) Väl hemma var det kalas med Hannas familj, fast utan Hanna. Alla har redan ätit glasstårtan och jag fick bara en mun förnedringskaffe bestående av sump. I ren demonstration tackade jag då nej till tårta och ritade lite med tvillingM istället, fast jag blev dissade efter ett tag och satte mig vid vuxenbordet igen och kände mig dum, femte hjulet och idioten som inte hade nått vettigt att komma med. Fast vad skulle jag komma med när J sitter och tittar saker på datorn med N, medans fruarna sitter och pratar doktorer, cancer och annat som dom har koll på? Nej. Hanna saknas verkligen. Inte ens kalas är kul utan dig!
Tillslut åkte dom iaf hem och J och P gjorde sig klara för att åka iväg dom också och mycket snart var jag själv med tjejerna. Jag lagade pasta och skinksås och avnöt faktistk den lugnaste middagen på länge, och kvällen fortsatte i samma anda. Inte bråk, inge tjafs, lugnt och skönt och mys mys mys. Vi åt lite popcorn och kollade madagascar II innan jag la en galet trött B som bara ville höra en bok och sen somnade på fem minuter. Tyvärr gjorde jag det med och vaknade inte förens en timme senare och gick upp och la W i sin säng istället. M skötte som vanligt sig själv och vid  halv tiotiden var även hon i säng. Jag satt då i soffan och hade ett öga på poker (mitt nya intresse?!) och resten av min konsentration på Lisbeth Salander! Men plötsligt är det någon som stör min koncentration och jag ser en zombie vandra ut från Bs rum och in i Joch Ps, jag springer genast upp och tar tillbaka lillen till sitt rum och lägger mig och få henne att somna om, utan att falla i sömn själv faktist! Jag återgår till min bok innom en kvart, fast efter ännu en halvtimme händer samma sak igen och jag får krypa ner hos B igen. Denna gång vill hon att jag ska ligga på hennes arm och burrar in hennes fötter mellan mina ben, såå mys och jag övervägde att låta mig somna och ha en lite sleepover i allt det mysiga. Men nej.
Min säng är kall och ensam och det är här jag bor. Nu ska jag sova.
God natt!

Humle utan Dumle

Hanna åkte hem till Sverige idag!
Nu står Humle utan Dumle och vi vet alla att jag klarar det här, även om Duluth plötsligt känns en aningens mycket jättetråkigare! Dock är det ingen tid alls kvar och jag ska dansa i mål snart!

Idag var jag uppe med tuppen och lämnade B, sen träffade jag träningshitler som tog idioten till en ny nivå och det är ett under att jag fortfarande kan stå. Efter svettpasset duschade jag och mötte Hanna och Janne, vår sista lunch i Duluth var ett faktum. Det var nice men servitören var det äckligaste jag vart med om och jag fick kalla kårar, aldrig mer Carinos!
Efter lunchen stod det strykning på mitt schema och jag strök och vikte kläder tills jag hämtade Hanna och sen stortjejerna i skolan. När jag sen lämnade av Hanna och V på deras gård så fick Hanna en lång kram och jag en liten tår i ögat. Avskedet var verkligen kommet!
När jag kom hem till mitt rullade allt ändå på som vanligt och jag lagade mellis och körde sen till tjejernas sång och gitarrklasser, W sjöng och jag och M satt och läste FRIDA. Haha. Läste om mysko lagar i världen, citerar imorgon, jag dog av skratt. Visste ni tillexempel att om du klassas som ful får du inte gå på någon gata i Carlefonien?
Eller att två män inte får bära en soffa över en gräsplätt, eller att åsnor inte får sova i badkar?
Hur som, efter musikevenemanget åkte vi hem till dukat bord och jag fick i mig en tugga rå kykling. Kanon såhär i Svininfluensetider, kykling känns lixom safe. Eller? (NOT)
Efter maten var det lite plock och sen åkte jag för att träffa Linda, som jag inte sett på år och dar och vi fördrev några timmar på buckan. Hem och nu i säng. Jag är dödstrött.

Precis innan jag skulle åka till Linda idag så säger B från soffan att även om Hanna är borta så har jag fortfarande B kvar. Hörde en liten röst som sa gång på gång " du har mig kvar, du har mig kvar Maja." Hon tyckte minsann inte att jag behövde "nya" kompisar!
Tack min trollunge!

Godnatt resten av världen.

  

Jag kommer ju att sakna dig så mycket Hanna! Men i sommar, ja då är det jag som gladeligen får skavsår i rumpan när jag cyklar riks70 fram. Allt för dig!


Hemma efter kalashelg

Åter tillbaka i källarn efter en skön helg på hotell!

J gav P i 40års pressent en weekend med familjen + mig, en riktigt uppskattad pressent dessutom väldigt lyckad.
I fredags hämtade jag barnen sen satte vi oss nästan genast i bilen och for iväg över motorvägen trotts fredagstrafiken, det tog oss nästan 2 timmar att nå vårt mål men väl där var det bara att konstatera, det var värt besväret, lätt!
Hotellet låg vid en sjö och det var vackert, lyxigt och med sköna sängar. Pool, resturanger, båtuthyrning och närliggande golfbanor talade också för hotellet som mycket snart klassades som en hit.
Jag, M och W hade ett rum och jag delade säng med W, mys pys.
Våra aktiviteter under fredagen var inte många, utan på schemat stod finkläder på - resturangbesök. Så vi gjorde oss i ordning nästan direkt efter att vi anlänt och sen gick vi och käkade middag med förätt och varmrätt och el Vino. Gott gott och jag chokade alla genom att slänga in en lamm-beställning. Mycket gott!
Till efterrätt grillade vi en amerikans speciallite, som hotellet hade som kvällsaktivitet varje kväll, Smores heter det och är grillad marshmallow med choklad och kex. Gott och otroligt mättande. Jag fick i mig en halv smores och typ en extra marsmallow medans W proppade i sig tre smores och 11 marsmallows. Bra jobbat gottegris.
Efter myset vid elden gick vi upp på rummet och la oss framför en film, alla var trötta och kvällen fick en bra avrundning med hotel for dogs som underhållning. Jag grät såklart igen åt filmen fast att jag sett den förut. När jag sen somnade sov jag gott hela natten.

Lördagen var betydligt mer aktiverande och vi började med frukostbuffé, jag antar att flera av er nu känner ett sting av avund eftersom hotellfrukost kan vara något utav det godaste som finns. Men svälj den kännslan, detta är USA, här är det lite annorlunda. Gott, javisst, men det är ju inte scandic!
Efter frullen tog vi på oss badkläder och la oss i poolen några timmar innan det var dags för en familjetripp på sjön. Vi hyrde en båt och kryssade runt bland alla fina hus och imponerades rätt stort av alla lyxbyggen! Det var riktigt mysigt och solen gjorde ett gediget jobb med att färga/bränna vår hud. Lovely. När vi kom tillbaka var det dags för lunch och efter det återgick vi till poolen. Dock fick jag lov att spela tråkmåns och ligga i solstolen hela tiden, min hals hade nämligen börjat verka och jag kännde mig konstig i kroppen så jag bestämmde att vila var vad jag behövde!
Eftermiddagen gick och tillslut gick vi tillbaka till rummet och duschade och gjorde oss ordning för kvällen, i mitt och barnens fall betydde det myskläder och roomservice, i P och Js fall betydde det finkläder och steakhouse.
Jag och tjejerna ringde upp mat och åt ute på balkongen, (roomservice, väldigt underskattat och för mig helt obeprövat. Nått jag måste utforska mera!) sen gick vi till smoresgrillningen och rundade senare av med att titta på bedtime stories. Sen slocknade jag som en klubbad säl men sov orloligt under natten. Min hals vill inte ge med sig och när jag vaknade kunde jag knappt svälja. Må det gå över!

Idag var dagen D och P fyller 40. Vi åt frukostbuffe och gav  och J pressenten, dom väljer dag nästa vecka, då kör vi. Snälla snälla låt tjejerna hålla sams bara för då kan det bli hur bra som hellst!
Efter frukosten tänkte vi bada men det var för "kallt" ute så vi valde att packa ihop och åka hem. Idag var det mindre trafik och det tog och bara en och en halv timme att komma till dörren och efter hemkomsten har jag inte gjort många knop. Lunch, skype med mamma och lite mailkoll.
I huvet rullar en "borde göra lista", högst upp står gymmet.
Under står den verkliga göra listan, där står INTE gymmet med. Jag orkar inte. Lat är man och tänker att med denna hals är det bättre att vila. Funderar på att ta ett skumbad och läsa del två i milnniumtriologin. Män som hatar kvinnor är jag klar med och den var ju så bra att jag genast hugger in på tvåan, flickan som lekte med elden, även fast jag läst den förut.
Ja.
Bad och Bok, schysst söndag.


Glad Valborg

Valborg idag, inte har vi firat inte och glad är jag för det! Hemma springer trettonåringarna med cider och tar sin första fylla, super, knullar, slåss. Grattis! Och Grattis kungen också, födelsedag idag minsann!
Sen kan man ju undra vad jag förgyllde min dag med och det ska jag tala om:
Jag tränade röven av mig, körde Hanna till flygplatsen, strykte lite tvätt och tog mig ett bad med B, spelade kort med W och åt fiskgratäng med räkor. Utesittning på altanen med värme hela kvällen!
Livet må va gott.

Imorgon åker vi till en resort över helgen och firar P som fyller 40 på söndag.
Hotellweekend.
Vi hörs!



Imorgon är det 1a Maj. Arbetarnas dag.
30 Dagar kvar tills jag är hemma.
TRETTIO DAGAR!
Nedräckningen är onekligen igång. 
Jag längtar hem till Rogga!

Snart har ni henne hemma!


Mitt i veckan hysteri

Morgonen börjar med samtal med rogga, 3-5, sen sov jag till åtta och var dödstrött när klockan ringde men det var ju bara att gå upp! När jag kommer ut ur mitt rum kommer B i trappen, som hon gjort varje dag denna vecka och utrister förtjust "YES hon är vaken". Sen började våran dag. Jag gick med henne till skolan idag, det tog en halvtimme och var en riktigt mysig promenad i morgonsolen, när jag lämnat av henne så mötte jag upp Hanna och vi gick varvet runt vårt kvarter på ny rekordtid, 50 min!
Hem och duscha, äta lunch och till dagens bästa del, skype med Jossan!!! Äntligen fick vi tid att hoocka våra röster ihop och det blev många skratt och mycket allvar. Jag saknar min bäst vän, helt klart! Det blir en Malmösemester i sommar som jag ser fram emot med ett stort leende!
Pappa fick också en tid och det är klart det var kul att språka med favoritgubben också. Han berättade att farmor fått mitt brev (!) och att jag nog bör passa mig för svininfluensan som jag tänkt ignorera totalt. Faan också. Tur att jag åker hem snart till trygga sverige. haha.

Sen var det faktiskt dags att börja jobba, dvs åka hem till Hanna och möta upp alla barn för en timmes avskedsfika med kaffe och tårta. Mumma. Jag byggde också en koja till småttingarna och som tack pajjar dom mina sköna syntsolglasögon, men men, vem är jag att bli bitter?
När fikat var klart tog jag med fröken flottegrotta (M) till mataffären och handlade lite. När vi kom hem tog jag med stortjejerna ner och visade bilder från balen och australien och lite smått och gott. Kul att man kan roa med sitt utseende. Verkligen!
Jag har kommit på en sån bra ide inför sommaren, Emma tar studenten och har bal på tisdagen, M och hennes kompis Bitchen är i Leksand då och dom gillar ju fina kläder och sånt så jag ska ta med dom och visa dom baldeltagarna, såklart! M blev glad och P tyckte det var en bra ide. Jag hejja på mig!
Hur som, idag var det J som stod för matlagningen och vi blev serverade riktigt goda burgare. Middagen var skön och vi diskuterade nördar, J är så rolig och ibland har jag också något skoj att komma med. Vi har så trevlig här hemma! Sen lekte jag med B, badade henne, målade hennes naglar, lekte lite mera och pussa henne godnatt. Tanken var att jag nu skulle åka hem till Hanna men jag fastnade i en konversation med P innan jag kunde dra. Härligt!
Hem till Hanna och all hennes packning, jag får ångst! Jag hjälpte henne med att lägga in bilder på ett usbminne eftersom tecknitrollet inte slagit ro i Hanna iaf. Men jag fixa biffen och sen kom Janne över och jag tvingade oss bort till Kroger där jag köpte sushi till B inför morgondagen. Sen åkte jag hem och nu borde jag sova. Istället har jag hittat den klockrenaste bloggen i år och sitter och nostaligiserar mig.

Dessutom sägs det att en god bok fastnar, men tydligen inte tillräckligt mycker för att jag inte ska kunna läsa en bok två gånger med samma entusiasm. Män som hatar kvinnor, stig Larsson. Jag säger bara det! Måste fächa upp minnet inför filmen jag ska se när jag kommer hem!! Så nu ska jag minsan läsa några sidor innan jag sover nån timme för att snart bli väckt av Rogga. Lovely.

Ps. Kolla in bloggen, speciellt alla 80talister. Ni kommer älska detta!!!
http://framtidendatiden.blogg.se/

Söndag-Måndag-Tisdag

Snabbresume av tre arbetsdagar som faktiskt varit fyllda av arbete!

Söndag: Ledig fram till halv ett så jag hinner med en runda med vikter på gymmet innan det är dags att ta sig an barnen.
M har bitchen här och dom avlägsnar sig snart med sina dejter (ja det är ju så dom kallas, killarna dom hänger med. Folk är inte ihop för ens dom är gifta eller iaf förlovade, innan dejtar dom bara!!)
W är hemma hos V så jag och B har några timmar av lek, där hon erkänner att hon saknat mig. Jag smörar på och är lite lessen för att jag inte har haft någon att leka med när jag vart borta och nu har massa lek i mig och hon kontrar med att visa sitt ostädade rum och förklara att hon har ett lekrum men ingen bra lekkamrat. Sen lekte vi järnet fram tills W kom hem tillsammans med V och tvillingarna och jag blev utbytt. Så var det med den saknaden.
Men efter nån timme åkte alla hem och jag var själv med mina barn, och av ren lathet var jag snäll (eller gjorde det att fettmaelakhet?) och tog dom på söndagsmiddag på Mc Donalds. Rätt så ångestladdat eftersom jag trodde jag var emot sånt, egentligen. Någonstanns i mig hade jag föreställningen om att jag var mamman som alltid skulle ge hemmalagat. Men kanske är det annorlunda när jag är mamma på riktigt och inte bara deras simpla nanny?
Hur som, jag ger hela handen och får tillbaka en W med humörsvängningar för när vi kom hem var det bråk var och varannan sekund, menllan henne och B, henne och mig, henne och B, henne och mig, och sen kom M och så var det bråk mellan dom också.
Sen var jag ännu snällare och gav dom chansen att bestämma om dom vill göra överraskningsgrejjen till P och J nästa vecka när dom fyller år. Och ja. Det ville dom.
Men klarade dom det?
Nej, det blev bråk igen.
W är inte det finaste änglabarnet längre och jag vet inte hur jag ska få stopp på henne, hur jag ska bete mig, vad jag ska säga och vad jag ska göra.
En tröst kan ju vara att hon beter sig skit mot alla, även sina föräldrar. Men frågan kvarstår. Vad göra?
När kvällen kom läste jag nio böcker för lillen och hade en liten dispyt med W igen.
Jag var snäll (ska jag sluta vara snäll?) och lät henne mysa med oss medans jag läste, dealen på en bok blev strax tre och tillsist fyra. Men istället för att snällt och glad för det som varit lämna oss så B kunde få ro och sova så skulle det såklart ställas till en scen. Jag blir så matt.
Tillslut fick jag ut W och tvingade ner henne i sängen, B fick väl ro och somnade runt halv tio. Då hade vi vart i säng sen åtta. Lyckat och tack mellantroll.
M var inga problem. Hon sköter sig själv vid datorn. Borde vi ha lite kontakt kanske?!

Måndag: Börjar morgonen med att lämna B, helt utan sura miner eller protester, sen åker jag till gymmet och träningshitler och kör ett dödspass där. Träffar Hanna där också, ett kärt återseende!! Efteråt bjöd hon på lunch innan det var dags att hämta småknoddarna. Hem utan gnäll och väl hemma lekte dom alla tre hemma hos oss, ute i solen och nannysarna satt med varsin bok och softade. Life is good. Fram tills dom hittade ödle-fan som dom abslulut skulle fånga. Vilket dom gjorde, med ord om att den skulle släppas när det var dags för tvillingarna att åka hem. Lugnt och sannsat önskade man, men nej. Tvillingarna freakade out och det blev arga ord, tandagnissel och gråt. Men gjord av järn som jag är slängde jag ut ödle-fan i naturen igen.
Sen vart det lugnt och jag och B lekte vidare, hände vid vår nyinköpta plastpool för barn och jag skrattade gott åt mig själv där jag satt och badade fötterna tillsammans med B och hennes leksaker. Middag med familjen och sen lite shopping med Hanna och Janne på walgreens. Sen var måndagen till ända och jag sov som en stock hela natten. Sjukt skönt!

   

Tisdag: Lämnade B på morgonen och åkte sen till gymmet för att se att min höggravida tränare hade ett pass jag inte vart på förut så jag valde att hoppa in där och fick mig en positiv överraskning. Det var sjukt bra!! Synd bara att hon ska förlösas på torsdag och vara mammaledig i sex veckor, så henne ser jag inte mer. Hon var bra! Hon är sjukt tjock dessutom. Efter att svettåke tagit över min kropp tog jag på mig min bikini och la mig ute vid poolen tillsammans med Hanna. Lite bok, en powernap och fotbad innan jag svängde förbi Kroger och köpte sushi och sen hämtade B på småskolan. Jag älskar när hon blir glad när jag kommer, vilket hon blev idag! Vi åkte hem och hon ville visa mig sina senaste tshirtköp, fem år och välmedveten shoppare. Värt?
Sen myste vi ner oss i soffan med en extra tjock Bamse julspecial som jag genast började läsa. Strax hade vi pappa J med oss i soffan (som förövrigt var baröverkroppad (?!)) jag läste då för två och snart sov J som ett barn och B tog hans Iphone och lekte med medans jag avslutade Bamsen för döva öron. Perfekt.
Något senare kom Hanna med odjuren, eh, tvillingarna, dom var fast beslutna om att fånga ödlan idag igen men dom hittade den inte. Själv övergav jag dom åt sitt öde och for för att hämta stortjejerna, hem, göra mellis och familjemingla lite innan jag tackade för mig och tog med mig Hanna för en pedikyr. Sjukt skönt och mina tår är så fina och mina fötter skapligt mysiga. Faktiskt så mysiga att när jag kom hem ville M slicka på dom, vilket jag skojade om att hon fick - och hon gör! Inte ofta man har en trettonårings tunga på tåspettsen inte.
När slickprosseduren var klart bytte tog jag en raggardusch och bytte om till finkläder. Avskedsmiddag stod på menyn och jag gjorde allt för att spela oberörd. Hanna, Janne och jag for till maccaronigrill för huvudrätt och sen vidare till fridays för efterrätt. Jag är proppmätt!
Nu har vi haft ett officiellt avksed för Hanna och jag inser att imorgon är hennes sista riktiga dag här, det känns tungt samtidigt som jag också ser att mitt sista delmål strax passerat. Inte långt kvar för mig heller och man får vara glad att man är frisk. Och har kläder. Massor av kläder.
Eller nått..

    

Ps. Har jag sagt att jag längtar efter Rogga?
Och har jag berättat att jag drömmer så intensiva drömmar att jag inte längre vet om det är verklighet eller dröm?


New York II

Sådär ja. Trött som ett as ligger jag här och det är måndag. Jag är tillbaka i verkligheten men tänkte bjuda på en sammanfattning på veckan som var. Var i det stora äpplet med Ä:

I måndags morse gick jag upp i ottan och tog mig ut på 85an innan hela atlanta skulle till jobbet, klarade mig hyfsat bra och inchekningen flöt fint samt att planet var i tid. Och ärligt hur ofta händer det?
När jag kom fram tog jag mig en gul bil och blåste ner mot time square, det var nämligen där vårt hotell låg. Hotellet som Anders hade ordnat så bra, men tyvärr med den sämst extrasängen på 200-talet skulle det visa sig. Men sånt får man ha överseende när man är en gammal festivalare som jag. Eller?
Hur som, när jag kommer till lobbyn smyger jag omkring lite för att inte väcka uppmärksamhet kring mig och strax kom mina kära vänner Anders och Sandra ner och förde upp mig på rummet. Återföreningsögonblicket var störtskönt. Det var verkligen roligt att träffa någon hemifrån samtidigt som det känndes jättekonstigt, det är inte ofta man har manhattan som lekplats lixom.
Vi chillade och åkte och mötte upp en jobbarkompis till Anders med partner som också var på semeter i äpplet och avnjöt en amerikans burgare innan dom skulle fara till sverige och vi skulle besöka en militärbutik. Sandra fick ett infall av godhet mot militärkärleken och vi tittade i en rätt så seriös butik men gjorde mest narr av deras använda gasmasker och fula armekostymer. Vi var inte särskillt populära skulle jag gissa på, men vad gör det. Vi ska aldrig mer dit. När vi lekt klart med det militära så bestämde vi träff med Magnus Park och hans vän Lucas, som är i N.Y i buisness så att säga. Killarna skriver låtar, jobbar hårt, slösar pengar, living the dream, (A2M som dom själva skulle sagt). Om återseendet på hotellet var kärt så var det här minst lika underbart, Magnus min vän, som jag saknat den gamle räven. Det var verkligen nått som gjorde sig tillkänna när vi omfamnade varandra i en stor björnkram. Sen började urspårandet och jag kan ju säga som så att efter ett regnväder som hette duga, ett antal öl och några insidenter med en jägermeister så snubblade vi alla fem i säng på hotellrummet. Helt klart en bra start på veckan!

Tisdagen började segt och vi var alla lite smått, eh, trötta. Men inget stoppade oss. Trodde vi. Efter en brunch i bryan park var det bara att erkänna att vi behövde lite vila. Dessutom hade grabbarna tappat nyckeln till lyan dom hyr så dom var tvungna att komma tillbaka och våldgästa vårt hotell igen. Och ja, man är ju inte sämre än att man sluter ögonen medans man väntar. Men frammåt eftermiddagen fick vi fart i benen och beslöt oss för att åka ut till Soho och strosa runt i affärer. Mycket trevligt, och på kvällen käkade vi pizza/tacos med grabbarna igen innan vi åkte hem för relativt tidig sänggång.

Onsdagen hade vi bestämmt oss för att ta en turisttur till IKEA, och vi skyller allt på Anders, som arbetar på IKEA i sverige och var nyfiken på IKEA i N.Y. Men det var inte fy skam att åka dit ut med en gratisbåt, käka köttbullar  vid ett bord med utsikt på frihetsgudinnan och sen köpa lite svenskt godis innan vi åkte hem och strosade lite på wallstreet och gick in i nån kyrka och åkte till east side och gick ännu mer. På kvällen stod jag för resturangvalet och jag chansade på att ta Sandra och Anders till Olive garden, jag valde dock att inte berätta om hur mina och Hannas senaste besök slutat (magknip) men jag tror att vi klarade oss. Jag märkte inget ialla fall. Skön kännsla att sitta och äta italienskt med utsikt över hela time square och njuta middagen i glada vänners lag. Det är lycka.

Torsdagen strosade vi runt jag vet inte var, men vi var nog lite överrallt och kollade i affärer och på missären/konsten att leva alternativt. Dessutom stövlade vi över broockling bridge som tvättäkta turistmaterial. Sen var det dags för mig att briljera och jag tog med mina vänner ut till Newark och till en NHL slutspelsmatch. Devils-Hurricanes, sjukt spännade och mycket bra match med fart, fläckt och tryck. Bästa var att vi satt på fina platser för $95/st, vad vi betalade? $30 per person. Ungefär så som man vill att det ska vara jämt. Efter matchen som givetvis också innehöll en pizzaslice och en öl, american standard! Så hoockade vi upp med Magnus och Lukas igen. Vi gick till studentkvarteren och gled in på en bar som sålde öl för $3, nått som passade allas plånböcker och strupar. På stället var även andra svenskar, tydligen några som andra kallar kända men själv har man ju kändisNOLLkoll så jag körde på som om det var vilken svenne som hellst och vi hade det jättekul. Men alla barer dör ju ut och vi var danssugna, men bakom flötet som vi är så hittade vi bara en klubb och den var full (eh, nej. 10 pers) av mustaschprydda snubbar som såg lite skumma ut så vi valde att gitta rätt snabbt. Istället blev det en död burgare på mc Donken och ett snack med en uteliggare som fick för sig att Sandra var en porrstjärna, och hon sa inte emot. Janna Jamesons kusin, vem har inte hört talas om henne? Uteliggaren rotar iaf fram sin enda ägodel - ett anteckningsblock och en penna och sandra skriver plickskyldigt ner "sitt/jennas" nr och signar med ett litet hjärta på slutet. Det slutade med en fotografering där uteliggaren försöker snygga till sig och jag anser att vi gått för långt medans resten av gruppen hävdar att vi gjorde hans dag. Jag hoppas på det sistnämda men vet inte.
Där var det sen tänkt att vi skulle åka hem, men så blev det inte.
Istället tog vi tunnelbanan åt fel håll och hamnade i bad area, Broocklyn. Inte okej, och efter lång väntan där vi låtsades att vi inte var rädda åkte vi tillbaka hem och krånglade med byten av tåg och grejer. Resan tog total 2h och det blev inte så "tidigt" som vi hoppats. Men hem kom vi, och glad var ialla fall jag!

Fredagen kom, vilket var min sista heldag med gänget och vi beslöt oss för att dela på oss för en shoppingtur. Sandra+Jag VS Anders, sandra fyndade på och jag höll mig till mitt köpstopp, sånär som på ett halsband, en t-shirt av högsta humorgrad och en alternativ studentklänning till Emma, och en liten pressent till Rogga också, så jag känner mig mäkta duktig faktiskt!! När vi shoppat klart handlade jag och Sandra för vår stundande picknick och for sen till hotellet för att hämta filt samt Anders, sen gick vi till Central Park och fick några sköna timmar i solen med sushi, oliver och mys.
Sen när vi kom hem var vi helt slut så vi valde att köpa äckligt mycket godis och beställa en film. Skönt avslut på en bra vecka.

Lördagen var en halvdag i mitt fall och vi hann med att besöka marnkaden vid Union Square och reafynda på Virgin musikaffär som är mitt i stängning och startat sin utförsäljning på allt. Jag köpte mig visst en skiva där nu när jag tänker efter. Efter fyndet tog vi tunnelbanan till Bryan park och hamnade mitt i en kinesisk demonstration där vi gled med tåget en bit och såg ut som vi trodde på ett fritt Tibet, eller vad det var. Tillslut var sista timmen slagen och jag satte mig åter igen i en gul taxi och påbörjade min resa hem igen.
På flyget sov jag nästan hela vägen och när jag kom hem var jag trött men lycklig.
Det har varit en bra vecka och jag kan inte annat än säga TACK åt mina fina vänner. Min väska fick dom också med sig så nu är nästan alla mina kläder (nästan alla?!) på hemmaplan. Jag kommer hem snart och det ska bli riktigt kul, detta var en försmak på vad som komma skall. Och väl hemma, ja där samlas alla.

Lite bilder från händelsernas centrum!

              


konstig kännsla, om ca 33 dagar vandrar jag på svensk mark igen. Kära vänner, förbered er för Jag längtar efter er. Mitt Gang, mina häng!!

Hemma i min lilla skyddade bubbla igen

Ingenting som händer runt omkring mig påverkar mig, egentligen. Jag lever i en bubbla som i en månad till finns runt mig. Min vadderade verklighet. Jag är i Atlanta igen.

adjöken adjö!

Klockan är ställd på 04.30 och väskan är färdigpackd. Imorgon far jag på semester, till äpplet. Återkommer på lördag, förhoppningsvis outvilad och jävligt lycklig! 
Nyss avslutade jag mitt samtal med Rogga, vi borde båda sovit för länge sen, men det blev inte så. Nu blir det en ofrivillig paus igen, en vecka. Minst.
Och vad gör man inte för kärleken...

Må gott alla! Jag ska ta manhattan med storm!

Sandra, Anders, Magnus, Maja!

Nu vet jag var jag bor!

De softa dagarna fortsätter rulla och idag var det lördagens tur att bli avklarad.
Vaknade i tid i morse men upptäcker att huset är så tyst så tyst så jag somnar om igen och masar mig inte ur sängen förens kvart i tio. Inte bra. Men jag hade grus i ögonen hela morgonen!
Lite gröt på det och en målarverkstad med B, innan det var dags att gå på spring fling i Bs småskola, massa barnaktiviteter och grejer, välgörenhet typ. Roliga saker för barn, mindre roliga för oss vuxna, men solen sken och jag gick runt bland femkamperna och fiskade ideer. Dessutom pågick ett tårtbingo som jag deltog i, men jag vann ingen tårta och tur var väl egentligen det. Kanske.
Solen sken ialla fall och jag kände mig rätt lycklig. Kjol och thischa, då är livet som bäst!

Efter den lilla ansrängningen åkte vi hem och jag hjälpte W och B laga lite cupcakes innan jag tog på mig motionsstrassen och mötte Hanna för en powerwalk. Det är inte klokt va varmt det var! Och då gick jag ändå i shorts. När promenaden var avslutad softade jag lite innan jag hoppade in i duschen och vaskade mig inför kvällens aktiviteter. Så fort jag kunde for jag till Hanna där det var sminkning och hårfix innan vi åkte till cheesecake faktory och åt en brakmiddag inklusive cheesecake till efterrätt! Mumma.
Sen var det dags för the view att äntligen bli sutten i, och ja. Vad ska man säga, två timmar i en fotölj och ett antal varv i den snurrande byggnaden. Men nu vet jag ialla fall var jag bor och med sånt gediget sällskap är det svårt att klaga.
Åh vad jag kommer sakna Hanna när hon flyttar, idag var vår sista helg ihop innan hennes hemfärd 4e maj.
Det suger.

Nu ska jag sova och imorgon ska jag packa mitt pick och pack inför trippen till Äpplet. Tjohoooo!









Fröken Fräckis / B.

En ölkväll nu är inte som en ölkväll då

Fredag. Helgen är inledd och snaaaart åker jag till New York. Jag ska bara låtsasjobba mig igenom helgen först. Snabbt och lätt, färdig brett.

Idag så vaknade jag av att städerskorna röjde runt på övervåningen, eller sanningen är väl att jag visst var vaken vid åtta, men råkade också rätt tätt efter somna om. Skönt nog.
Men med fyra damer som städar våningen ovanför kan man inte sova mer, så det var bara att gå upp och ta vara på det vackra vädret. Jag tog på mig träningsdressen och tog mig en långpromenad i linne och shorts, klockan nio på morgonen i april. Inte helt fel! När jag kom hem var jag döhungrig och gjorde mig den goda gröten och smaskade i mig, allt medans Hanna och tvillingarna anlände till vår stuga och jag insåg att dagen faktiskt börjat på rikigt, det var ju bara att vaska sig lite och klä sig i solskenskläder och sätta igång. Idag ville ungarna rita i målarböcker innan vi gick ut och jag satt och var lika flitig som dem, det var asroligt och jag frågade lite tyst varför man gett upp målarböcker? Det är ju king!
Efter målandet var det lunchdags och sen föreslog jag och Hanna parken, men barnen ville hellre leka på vår baksida i vår egna lekställning och inte oss emot. Barnen lekte och nannysarna satt i varsin stol och solade/läste och njöt. Till mellis bjöd vi på fruktsallad med glass och sen var det tack och hej. Rätt snabbt bytte vi om till bikini och åkte till poolen och la oss och solade resten av eftermiddagen. Märk väl att det fortfarande är april!!
Efter solandet duschade vi av oss och åkte en sväng till mallet, jag skulle ju såklart inte köpa ett jota men likt förbannat kom jag hem med en påse från forever21. Jag förstår inte mitt problem? Ett par tights (betyder att jag nu kan slänga mina gamla = bra köp) en röd halvlång tröja som råkade passa riktigt bra till tightsen. (ingen motivering impuls = okej?) Och så en liten pressent till Lillis som tar studenten....
Vi inhandlade också pizza och åkte förbi Kroger på hemvägen och köpte oss ett sexpack öl och en pringles, ikväll skulle vi ha manlighetskväll hade vi bestämt!
Väl hemma satte vi oss tillrätta på altanen som fortfarande badade i solljus, men att få vara ifred med 4 barn i huset kunde man ju glömma, och när mörkret lackade och sexpacket snart var ett minne blott så hade både Hanna och jag varsin kavaljer i knät. Grabbarna Grus 5 år, men det gjorde inte så mycket. Vi lekte med ficklampor, pratade i pringlesröret och skrattade åt bajs. Det är ju inte som en luckeykväll direkt men jag ser det som en övning inför vad som komma skall den dag jag själv blir mor, för då blir det inte mer spännande än såhär. Eller?

  

Det är bara att bryta ihop och komma igen

Dagen som började så bra slutade inte alls lika bra. Man kan ju säga som så att för första gången i mitt liv har jag fällt en tår framför en chef. Egentligen första besvikelsetår jag fäller framför någon annan.

Eftermiddagen började med att jag hämtade en jätteglad B och tog med henne Hanna och tvillingarna till lekparken där vi mest gungade. Sen lämnade jag trollungen hos Hanna för att själv åka och hämta stortjejerna i skolan. Än så länge frid och fröjd och när vi kom hem fick jag tillslut bara med mig M hela vägen hem, både W och B stannade kvar hos Hannas familj för ännu mera lek. Ingen misstyckte och jag och M fick en skön eftermiddag på altanen med milkshake och kortspel. Friden och fröjden stördes inte ens när B och W kom tillbaka, utan dom höll sig relativt lugna ända tills det var dags att sätta igång med "projekt födelsedagar". Vi (jag) har hittat på en riktigt bra grej för tjejerna och mig att ge J och P i födelsedagspressent och idag skulle vi börja jobba med det. (tanken var en "resturang" samt en liten teater) Men som det ser ut blir det inget av med det, eftersom W och M inte kan sammarbeta för ens tre minuter och idag kom bråket som fick mig att bryta ihop. Jag orkar inte förklara vad som hände men det var slag, hårda ord och en massa disrespect från alla håll och tillslut tappade jag tålamodet och tjejerna fick time out. Men inte frivilligt och det slutar med att jag står tårögd och hjälplös. Framför chefen.

Inget händer.

Jag diskar.

Jag är så jävla besviken.

Fix och trix och massa träning

Jag fattar aldrig var tiden tar vägen, nu ligger jag här och ska strax hämta B på småskolan, och det är redan Torsdag. Hur gick det till? Och det som förut var normalt, ni vet "tiden går fort om man har roligt" verkar tappat sin rätta form. Tiden går fort när man har tråkigt också. Jag har inte gjort många knop på jobbet denna vecka känns det som, lite plock och lite stryckning, bäddning, handling, städning, knappt sett barnen alls faktiskt. Men det blir ju så när man går tre vuxna och tre barn på varandra, och egentligen borde jag vara glad att jag är andrahandsvalet, annars hade man ju blivit orolig över förälder/barn relationen. Den är inte illa här inte!

Jag har hunnit med en del i veckan trotts allt, köpt studentklänningen till Emma, i fel storlek, och bytt den till en bättre, packat en skicka hem väska som Anders/Sandra förhoppningsvis får med sig hem. Lagat pizza till familjen, storstädat, tvättat alla min kläder, provpackat ner resterande kläder i min väska för att se om det ens är möjligt att jag kommer få med mig allt, (ja det är det)  tränat hårt varje dag och sett på film med Janne och Hanna.
Vi såg The Readers igår, sjukt bra film om post-naziTyskland. Oscarsnominerad i flera kategorier och otroligt välgjord och lite annorlunda film. Mycket fin. Se den om ni får tid!

Annars så ser jag fram emot att åka till New York på måndag och möta upp Sandra, Anders och Mange P. Hur kul som hellst och ganska overkligt. Det känns så konstigt att skriva "vi ses om 5 dagar". Eh, va? I Usa? JAAA!
Sen när jag kommer hem är det dags att ta adjö av Hanna och jag har bara en månad kvar av min tid som SuperNanny i Atlanta.

Igår när jag kom hem, trött och sliten efter en lång dag och sen film hos Hanna såg jag något stort och svart på golvet, självklart ett äckligt stort kryp. En kackelacka tror jag det var, eller något liknande ialla fall. Den fetaste jag sett i hela mitt liv och den dog inte av första slaget, snarare vid typ femte och med darrande hand bärde jag in den i badrummet och spolade ner den i toaletten. Jag kan ju säga som så att jag sover med täcket tätt tätt omkring mig från och med nu.

Nu ska jag låta det lunka på...

Frågor på det?


If you'r a bird, i'm a bird

Äntligen har jag fått prata med Rogga. Det var tio dagar sen sist. Tio långa dagar. Och tio är ändå en låg siffra, men den känns stor, den gör ont. Jag har längtat så. Jag längtar fortfarande. Jag längtar så sjukt mycket efter honom. Men vi klarar det, inget snack om saken. Vi klarar oss.

Annars har denna måndag varit seg. Regn och tråkigt väder, grått, blåsigt och bara bajs. Dagen idag var nog en försmak på vad som komma skall. Nu är vi tre vuxna hemma heltid. Dvs, ett barn var. I princip. 
Fast verkligheten ser ju annorlunda ut, det fattar ju alla. Idag ägnade jag mest omsorg åt källaren, jag städade. Storstädade. Nu luktar det gott överallt och det är rent och snyggt. Inga onödiga leksaker framme, inga damkorn, inget skit. Och fräsch lukt, riktigt fräsch. Nystädat badrum också. Borde tvättat mina lakan också, men det får bli morgondagens projekt. Idag tvättade jag mina Florida kläder istället. Klänningar. Massor med klänningar. 
Nu måste mitt shoppande få ett slut. 18 par skor. 17 par klänningar. Hjälp.

Annars har jag inte gjort så mycket mer idag. Var hos TräningsHitler imorse och nu är det konstaterat, hon är militär ända ut i fingerspettsarna, idag fick vi göra militaryJacks. Hon är grym!
Sen åt jag gröt och ägg, duschade och åkte och handlade. Strosade runt på kroger i min egen lilla värld och åkte sen hem till det lugna huset och som sagt, städade.
Alla barnen var lediga idag, eller egentligen inte B, men hon är krasslig så hon fick vara hemma. Och M har spenderat natten hos en vän och W hängde med J. Vilket betydde att det inte ens fanns ett barn över till mig. 
Jag hann skypa med mamma också, det var behövlig. Skönt att prata lite. 
Plus att jag köpte en studentklänning till Emma, men den otacksamme var lite väl skeptisk pga storleken, men jag tror det blir bra lillis. Annars tar jag den, och har 18/18.

Nu ska jag läsa lite innan jag förhoppningsvis somnar. Jag är helt slut efter några osovande nätter, Min kropp behöver sova, men tankarna bara snurrar och far. Inatt ska jag inte tänka alls. 

Bara på Roger, möjligen. . . . 

Hanna Montana / Hanna Banana

Tillbaka i duluth och verkligheten, för mig innebar det en "ledig Söndag". Började med att måla ett ägg med familjen på morgonen, sen åkte jag till gymmet och köttade. Körde hårt för att få ur all skit ur mig, alla kännslor, all besvikelse, all oro. Gick bra i en å en halv timme då jag koncentrerade mig på att träna, vara stark, lyfta mer, springa snabbare. Men sen, melankoli igen. Jag vill inte vara så. Jag måste hålla mig uppe, pigg glad och allert, jag har trotts allt ett jobb och en familj att underhålla. Än så länge.
Hem, frukost/lunch, gröt för fibrerna och ägg för proteinets skull. Sen latade jag mig, fastnade i ingenting och hörde inte ett ord från Rogga. Orosklump i magen med tanke på att jag visste att han skulle hoppa fallskärm hela dagen. Men det vara bara att ignorera, hålla skenet uppe och köra vidare. En återförening med Hanna som slutat jobba för dagen, trodde vi. Så vi åkte till Buckan för att dricka kaffe och snacka genom våra liv. Det var riktigt kul att träffa min vapendragare igen och det är bara att erkänna att en vecka utan henne har varit en rätt tråkig vecka, inte minst för hennes del som suttit hemma och väntat alldeles själv.. eller vänta nu. Inte riktigt, men nästan. Eller Hanna. . .?!
Ialla fall så hade Hanna sett den perfekta studentklänningen till Emma så vi tänkte ta oss en sväng till mallet också, bara det att mallet var stängt så det var bara att åka hem igen. Planen var att lägga klart puzzelbitarna och sen dricka oss bubbliga på champange i solen. Men planen sopades rätt fort för så fort vi klev innanför dörren kom A och sa att tjejerna ville på bio trotts allt och ja, det var vår lott att ta dom. Så det blev att lägga bitarna och lägga champangen på kylning istället. Middag i Hannas resistent för att sen ta oss till biosalongen. Hanna Montana The Movie stod på schemat och här kommer recentionen:

Hanna Montana är en sextonårig tjej som egentligen heter miley cyrus men som uppträder under Montana namnet och lever sitt vanliga liv som Meley. Filmen handlar om hur hon tillslut måste välja väg, vill hon fortfarande vara Hanna Montana den stora tonårsstjärnan med sjuåriga tjejer som fanclub eller vill hon leva ett vanligt liv som Miley Cyrus, eller kan hon helt enkelt få båda??
Det var musik, kärlek, intriger far/dottergnabb och livsavglrande val rakt igenom.
Och en massa massa skrik.
Filmen riktar sig till tjejer något yngre än mig och faktiskt var den inte mycket för mig alls. men det kan ju bero på att jag inte gillar skrik-tjejer med fejblond hår och fin sångröst, vad vet jag. Tioåringarna och Hanna njöt ialla fall så jag antar att filmen fyllde sin funktion. Jag skrattade dock gott åt alla små skämt som smygit sig in och som tydligen bara jag (?) upptäckte. Mycket lustigt. Sen att dom lyckats producera en film med temat schizofreni för barn är ju för mig något alldeles enastående, men det är ju min åsikt. .
Ironi.

Och hur var det då med Rogga?
Jo, mycket riktigt har killen gjort sin första krasch idag, och jag vet inte mycket mer än att han kallar det änglavakt. Inte död, inte akuten men ont. Och jag har inte ens pratat med honom.
Det svarta i det hela är att jag går runt och är småsur för att han inte hör av sig och skickar ett litet ironiskt sms om att han har kraschat, och så har han det. Ödets ironi.
Jag fattar inte varför allt går emot mig hela tiden?
I vilket fall som hellst så är han inte skadad, inte allvarligt ialla fall, som jag fattat det. Men som sagt, vi har inte pratat på över en vecka så vad vet jag, egentligen?
Det enda jag vet med säkerhet är att 7473 kilometer är alldeles för långt borta för sån lång tid just nu.

Men Jag fortsätter simma.


Är det Montana Hysteri i Sverige också??

2000 bitar sitter nu på plats

Efter en vecka i Florida hinner mycket hända på hemmaplan. Ialla fall i Hannas håla. Hon och Janne har byggt som tokar och när jag kom hem väntade en överraskning. T I O bitar kvar. Till mig att sätta på rätt plats, tog mig en minut och ja. Nu är vårt projekt klart. Det var det.
2000bitarspuzzlet är nu historia. Det har varit många svettiga, krävande krypningar på Hannas golv, men nu har vi rott det i land och det är över. Alldeles lagomt innan Hannas hemfärd. Imorgon stundar firning med Champange!!

   

2 1 3

Är hemma efter en vecka i soliga Florida.
Hade gärna bjudit på en redovisning ikväll, men det blir inte.
Jag ska lägga mig och kämpa för att inte bli någon som man tar sig an. Snart ger jag upp. Snart orkar jag inte mer.
Kvar i det trygga i en å en halv månad till. Sen.
Svart.
Och det tar så hårt.
Det känns så skit.
Och jag hatar att jag ens försökte.
Plötsligt verkar jag, misslyckad?

Och jag försöker att inte tänka så. Inte tänka alls. Vara positiv. Inte tänka på jobb. Jämt.
men det går inte.

Nej.
Ingenting känns kul längre. Inte ens att min panda luktar Roger ger någon tröst.
Jag önksar att jag fick krypa upp i din famn och att du låg och klappade mig på lockarna och pussade mig på kinden och att jag inte ens behövde gråta. Nej.
Men om jag bara kunde få höra din röst, lite lite.
Nej.
Inte ens det.

Dags för semester..

Läser på Aftonbladet., ja bara rubrikerna alltså och jag gapar, skrattar och himlar med ögonbrynen. Vad är det med folk, vad är det med rubriksättare, vad är det för värld?
Läs själva:
- Tvingar med sin dotter på rånet.
Om en pappa som rånar en butik medans han har sin dotter med sig.
- Chefen tjänar 96000 i timmen.
Nån chef som drar in storkovan såhär i ekonomikriser.
- Person hittad död i lägenhet i Göteborg.
Den är ju inte rolig, men jag läste PersSon och trodde G.P var död...
- Rösta fram årets lådvin.
säger ju sig själft, och framför allt, det dricks mer i kristider, eller?
- Blondinbellas blogg hackad
En nyhet som står rätt högt upp på sidan, Likasom
-Madonna nekad adoption.
Som om världen inte hade några bekymmer alls.
- Förgiftade sitt ex te - med kvicksilver.
Är det ett skämt? Vilken klassiker!
- Så ska färjan-Håkans drömtjej se ut.
Färjan-Håkan?
- Nuder vill ha hus, på månen!
Ge dig?
- Jag blev en sämre person av alkoholen. (nån från robinson)
Grattis, kom du på det idag?
-Aprilskämtet blev storpolitiskt bråk.
Humor?
-Präst hade sex med sörjande kvinna.
En präst tar tillfällt i akt, eller?
- Värsta missarna när du söker jobb - Man inledde ansöknngsbrev med "Hej hopp i Smurfskogen"
Det finns hopp för mig ändå.
- Så lever dokusåpa-stjärnorna i dag - Molle, Håkan, "Järnrörs-Danne" och Meral - vi har pratat med Baren-deltagarna du aldrig kommer att glömma.
Vilka?

Känns som fler än jag behöver semester.
Jag drar till Florida. Vad gör ni?

Hörs om en vecka!

Wake up alone

Jag är måttligt imponerad av lärcentrum leksand, eller inte. Jag är snarare skapligt asförbannad.
Jag har hittat en distanskurs jag vill läsa i Maj, men jag måste ha kommunens tillstånd, alltså är det bra om jag kan prata med studievägledaren på lärcentrum leksand, såklart. Och vad gör jag? Tror någon att jag skiter i det och bara kör mitt race? NEJ. Jag anstränger mig, och jag anstränger mig mer. Såg hon skulle vara på arbetet alla dagar mellan 8-16.30, bra tänkte jag, med tanke på tidsskillnaden hinner jag alltså gå upp i normal tid och ändå få tag i människan.
Tror jag.
I Måndags ringer jag efter två, inget svar.
Mailar mina frågor, inget svar.
I Tisdags ringer jag efter ett, inget svar.
Imorse gick jag upp 04.00 för att ringa dom vid tiotiden, och vad sker? Just det. Inget svar.
Mailar ännu ett mail med mina frågor, inget svar.
På arbetet mellan 8-16.30, jasså?
Inte dit jag rinde ialla fall.
Men det är ju bra att lärcentrum i leksand har en studievägledare dit blivande studerande kan vända sig, tack, tack, tack, lärcentrum leksand. Jag hejjer på er.
NOT.

Att min klocka väckte mig 04 spelade egentligen inte så stor roll, jag hade redan varit vaken ett antal gånger under natten, det var ett väldigt oväder här inatt och jag låg i min källare och tryckte och var livrädd. Blixtarna vinde utanför fönstret och det var en riktig ljusshow med tillhörande ljud i mitt rum. Helt ofrivilligt.

Annars har min dag varit riktigt bra. Träffade träningshitler imorse och idag slog både jag och Hanna nya svettrekord! Sjukt drygt pass vi går på, men också sjukt kul. Föstår inte vad i Sverige som ska kunna leva upp till detta träningsparadis? Efter träningen kurrade magen och vi köpte våra goda wraps, jag med Tuna, Hanna med Chicken. Lovely. En snabblunch vid köksbordet för att hinna med så mycket puzzlande vi bara kunde. Och idag gick det bra. Vi har kommit väldigt väldigt långt och eftersom vi har 1 månad på oss att bli klara är det bara att traggla bitarna på plats. Det som talar emot oss är att jag är borta 13 av månadens dagar. Hanna de sista 4 USA dagarna, vilket lämnar typ 13 dagar kvar åt puzzlet. Det blir till att turbopuzzla, för jag vill bannemig ha champange och tårta innan Hanna lämnar landet!
Efter den lyckade puzzeltimmen kom alla trollungar hem och vi styrde ihop en playdate. Åskan kom tillbaka och jag låtsades som att jag var en modig tjej och inte var rädd, allt för ungarnas skull. Dom byggde koja och vi stora byggde puzzel. Rättvist. Dock var jag svintrött och råkade slumra lite i Hannas säng. Och Hanna är snäll och låter mig powernapa lite!! Tur att drängen jag också hade en dräng...
När eftermiddagen kom och stortjejerna kom hem åkte jag och lilltrollet också hem, vi lekte lite håfrisörksa och sen så tog jag med mig M till mallet och strosade runt lite i affärer. Köpte bara en endaste sak, en nylonbag av size jättestor att packa ner alla mina tillhörigheter i tills hemfärden. (kommer jag få med allt hem? tvekis!) sen gick M och jag och käkade kinamat, pratade tills käkarna gick ur led och gick på bio. En teenagemovie. Den hete Fier Up tror jag. Ganska teenageig, ganska sexuell, ganska rolig. M och jag var ensama först men sen kom ett par också. Jag älskade det faktum att ett par gick på denna film som handlade om cheerleeders och om att få ligga, typ. Två killar skiter i sitt footballs camp och åker med skolans cheerleaderteam på cheerleadingcamp istället. För på vilken annan plats på jorden finns det 300 villiga brudar samlade på ett och samma ställe, typ?
Ibland undrade jag om jag verkligen inte var för gammal för filmen. Men jag höll det innom mig och skrattade extra högt under de roliga delarna istället. Allt för att fortfarande verka ung och fräsch.
När filmen var slut åkte vi hem och jag kollade mailen igen. Men nej, fortfarande inget svar.

Synd att jag åker till Florida på lördag och inte kommer ha tillgång till varken telefon eller mail. Åter igen, tack lärcentrum
leksand.

Dessutom sökte jag fler jobb, och skrev ner två nr jag ska ringa imorgon angående jobb.
Kan jag inte skriva mig till jobb ska jag banne mig snacka mig till det.

Jag kan jag vill jag törs.

Full fart.
Sen borde jag packa min resväska också, men det slänger jag ihop imorgon istället. Aldrig så oförberedd som nu...

Sol. Jag längtar dit.
Här i Atl regnar det igen, fortfarande, hela tiden.
Var är den kvävande värmen jag blivit lovad???


Tack Rogga för paketet idag. Du skulle se mig (eller dig) nu....


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0