Tydligen har alla samma panik.

Fruktansvärt att vi alla går runt med samma ångest. Framtidsångest. Prestigeångest. Måsten. Borde. Gör!
Tiden rullar fort just nu. Jag själv står och stampar i en liten grop känns det som.
Vad ska jag göra. Hur ska jag göra. Var ska jag?
Finns det en plats för mig här i världen?
Samtidigt.
Allt känns otroligt lyckat och roligt. Jag är inne i en grymt bra period. Det händer mycket saker runtomkring. Jag och mina vänner lever som vi bör. Något utav "time of my life", som det så stort brukar heta.
Förvirrande.
Men.
Klart allt inte är perfekt. Vissa saker saknas. Vissa saker är jobbiga. Vissa saker är trevliga.
Därför.
Är jag extra glad i mina vänner just nu. Vi förstår varann bättre än någonsin.

Idag hände en annan lustig grej. Jag blev helt galen och körde bil totalfel.
Fel sida refugen, åt fel håll i rondellen, för långt, för fort, för farligt.
Jag har tappat respekten för bilen.
Byggd av plåt, måste vara säker.

..och åter igen tvingar jag mig själv att inte tänka alls..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0